Mors dag
mors dag och jag har en alldeles ljuvlig stund med min unge. jag tänker så mycket på hur allt ändrades när han kom, hur mycket blev omkastat och hur mycket som fick annan prio och hur saker blev rätt. att vissa känslor och händelser fick mindre utrymme, vissa minnen och upplevelser behövde granskas med hjälp av terapi och andra saker bara tappade fokus helt. att bli mamma är inte något för alla, för mig var det rätt och jag njuter varje gång jag känner hur gamla jag smälts samman med allt nytt som Harry innebär.
och jag tänker på alla mammor jag har i min närhet, som jag tidigare bara varit vän med, och nu delar vi erfarenheter av moderskap. att vi är flera som kämpar, trixas, trollar med knäna, lagar sjutton maträtter för att en makaron ska gå ner och som nattar och nattar om. vissa nätter när sömnen inte vill komma tänker jag på alla andra mammor som också är vakna. alla som vyssjar, vaggar, gråter, buffar, ber till gudinnor att ungjäveln ska somna och som vänder inochut på sig själv och allt man är för att saker ska funka. för det gör det ju alltid. mammor är dom bästa på jorden som alltid fixar allt. även när man själv inte håller ihop så fixar man det ändå. mammor är bäst.
och jag tänker på alla jävla krav som moderskapet innebär, från föräldrar, svärföräldrar, vänner, kusiners partners, samhället och allra mest sig själv. och hur dessa krav eller "tips" lätt kan äta upp glädje, självkänsla och det lilla självförtroendet man skrapat ihop i en viss situation.
och sist men inte minst tänker jag på hur mycket vi alla skulle vinna på om vi bara gav tips när det efterfrågades, lät bli att granska varandra och trycka ner oss själva. ungarna röjer på, vi gör alla vårt bästa i alla situationer och det är mer än tillräckligt. mammor är bäst, även i dom stunder som vi känner oss som sämst, är vi alltid bäst. kram till alla glömska, hopplösa, omhändertagande, svärande, stökiga, plåstrande, fixande, virkande, tålamodslösa, mänskliga mammor. ❤️