Francesca
Jag läste Lina Bengtsdotters debut Annabelle när den kom och älskade den. Tack vara Bengtsdotter får jag ta del av hur det är att komma från en småstad där alla känner alla, klaustrofobin, ständigt vara övervakad och där få saker glöms bort. Detsamma gäller även i denna, Francesca. Den ges ut av Forum.
Precis som i debuten får vi följa kriminalinspektören Charlie Lager som ännu en gång återvänder till det lilla samhället Gullspång hon en gång växt upp i och lämnat. Jag gissar på att böckerna säljs som fristående, men jag skulle ändå tipsa om att läsa Annabelle först innan du läser denna. Denna bok inleds med att hon måste hjälpa sin gamla bästis som blivit lämnad av sin man, ensam med fyra barn. Fy fan vad jag tror att detta scenariot är vanligt. Den som kommer fram till varför män har så lätt för att överge sina familjer kommer väl få Nobelpriset...
Iaf, Lager är på plats och ska egentligen vara ledig. Då hon istället börjar luska i vad som hände med en ung kvinna, Francesca, som en dag bara försvann för många år sedan. Så förutom att en får följa Lager i en historia, vävs den samman med Francescas, och det är riktigt snyggt. Francesca växer upp i en väldigt rik familj, går på internat och ses som helt annorlunda och märklig i jämförelse med sin perfekta och snälla syster. En dag får hon en nära vän på internatskolan som blir hennes närmsta, som ser henne som den hon är, till skillnad från familjen. Jag blir tagen av bägge historier och det finns ett bra driv. Jag vill bara läsa mer, förstå och lägga pusselbitarna. Ibland kan det bli ganska tråkigt eller taffligt när en historisk del blandas med nutid, men i denna spänningsroman görs det snyggt och inte överdrivet på något sätt. Det gör snarare att Francesca känns ännu mer levande och det gör det mer oförklarligt varför ingen letade efter henne när hon försvann. Samtidigt som Lager luskar i detta samt tar hand om bästisen och barnen så får hon återkommande drömmar som hon inte kan släppa. Ännu ett moment som skulle kunna bli dåligt, men som är riktigt bra skrivet av Bengtsdotter. Drömmarna vävs samman med en vilja att förstå vad som egentligen hände med Francesca, men också att förstå lite mer om sin egen bakgrund. Det är mörkt, mystiskt och välskrivet rakt igenom. Jag kanske inte var helt såld på Lager i första boken, men hon växer desto mer i denna. Och trots att jag läste ut den här boken i jul, så återkommer jag till den minst en gång i veckan. Jag längtar redan efter nästa del. Francesca får fem av fem palmer.
