car0

Nu när jag snart ska gå och bli sambo igen, så började jag tänka på avsnittet i SATC, när Carrie precis blivit sambo med Aidan, och oroar sig över alla nya sidor han kommer se av henne och hur hon ska göra med sitt SSB - Secret Single Behavior! "Things you never wan´t your boyfriend to see!"

Jag ser mig själv som en väldigt öppen och fullkomligt ärlig person, men även jag har en liten vana. Det var inget jag direkt höll hemligt för L när vi var sambos, utan det har mer blivit en såndär grej som jag njuter av att göra när jag är helt själv, och som förmodligen skulle ses som en aningens konstigt.

Mitt SSB är - äta choklad i duschen! Jag vet inte varför, men det är otroligt trevlig och harmonisk känsla och stå där naken, vatten som rinner över kroppen, och samtidigt äta choklad! Love it!

Så, tell me! Vad har ni för SSB?! Och säg inte att ni har några, för det har alla! ;)

Jag är så sjukt mätt! Vi var lite osäkra på hur många våfflor en människa får i sig, så vi gjorde smet till 25 st, och vi var ju 4, så man kan säga att vi alla blev väldigt mätta! Så sjukt gott med massa grädde och sylt. Medan vi smälte maten jäste alla ut, Sanna låg på golvet, jag låg på en bänk med fötterna upp i taket och Naddi o Jennie på varsin stol. Dessutom passade vi på att gama massa smågodis, kanske inte det smartaste medan man smälter maten - för nu är jag sådär obehagligt övermätt!

Kvällen var otroligt mysig och bra på många sätt, jag vet helt ärligt inte vad jag skulle göra utan er. Mitt liv skulle liksom inte fungera om jag inte visste att ni fanns där och stöttade mig, bäst är fan ett för litet ord för att beskriva er<3

För alla er som undrat över vilket nummer av Veckorevyn som min erotiska novell kommer med i - så har jag listat ut det! Aah ännu en sak att vara exalterad över, man undrar ju bara för vad som händer här näst?! ;)
Som ni förstår kommer novellen vara i en egen bilaga! Gaah, det är så stort!

Bäst av allt, självklart kommer det ordnas en liten fest till min egen ära - tema porr/erotik/sex! Liksom för att hylla mig, novellen och erotikens underbara värld! Kan det bli bättre?! ;)

Aaah!! Jag är så exalterad att jag inte vet vart jag ska ta vägen! Som ni vet så bor ju jag sen kanske en månad tillbaka ensam i lägenheten, och innan dess så bodde ju älskade Sanna hos mig i 8 veckor.
Så sista tiden har varit ganska ensam, och jag har varit sjukt rastlös - jag är helt enkelt en social människa som mår som bäst när jag får umgås med människor. Först la jag ut en ganska oseriös annons här på bloggen, så pass oseriös att jag fick Nada svar! Jag tyckte själv att den var väldigt humoristiskt skriven, men kanske inte det en bostadsannons ska vara?!

Men idag hände något jäkligt stort, och nästa vecka ska personen komma hit och checka in lägenheten! Aah jag är så exalterad och har så mycket ideér i huvudet gällande hur jag och personen ska göra om lägenheten. Sen är det bara att börja mysifiera och bo in sig. Det här kommer bli så sjukt bra! :D

Det är onsdag kväll, jag och Moa har pluggat i över 8h och hjärnan är sådär härligt seg som kola. Men så börjar vi prata politik, den blåa politiken, eller snarare vad det är för fel på människor som ändå röstar på dom?! Slutkommentaren på det hela var:

M - Du, det enda bra Moderaterna har gjort sen dom vann valet var att sätta upp fler lampor i Humlegården!

HAHAHAHAHA! Och sen utbröt ett väldigt stort skrattanfall, för vilka är så jävla dumma att dom röstar på ett sådant parti?!


ps. moderater därute får gärna lämna en kommentar med "bra" saker som M har gjort, och det ska inte enbart gynna det med feta plånböcker...

Jag hade en väldigt mysig dröm inatt, (kan vara en anings inspirerad av Flash Forward) men i drömmen så såg jag mig själv som 45-50år och jag var på en dejt! Jag var jäkligt snygg för att vara så pass gammal, lite lik Maryl Streep i Mamma Mia med kläderna och sättet att prata, förutom att jag då var mörkhårig.

Och då finns det två tolkningsalternativ av denna dröm:

Tolkning 1: Jag lever som singel resten av livet, har lite halvlånga förhållanden då och då, men annars så är jag mestadels singel.

Tolkning 2: Jag hittar min drömprins när jag är sisådär 27-30, skaffar barn, villa, volvo,vovve och lever lyckliga familjen under några decennier. Något känns inte riktigt bra, vi skiljer oss men har fortfarande en bra relation till varandra och barnen. Och det jag såg i drömmen var när jag tar min första steg som singelkvinna och är ute på min första dejt!


Det om något borde väl ge er alla en rejäl dos av tron på kärleken?

Efter morgonens äventyr åkte jag direkt hem, ignorerade att jag hade både föreläsning, semi och saker att plugga. Resten av dagen ska jag pyssla om mig själv, vara ensam och tänka, äta goda saker, läsa ut flera böcker, ta mig tiden att andas och reflektera, ha tända ljus överallt, ha minispa med allt vad det innebär och bara andas.

Minns inte ens senast jag vilade, stannade upp och tänkte eller tog hand om mig själv. Allt för länge sen och idag ska jag bara njuta av att jag är jag och pyssla om mig själv på alla sätt och vis. För det är jag värd<3

Modern version av Kuckelimuck-medicin!


Någon på VR måste ha telepatisk förmåga eller älska mig väldigt mycket som skickade nya numret idag<3



ps. så om jag inte svarar på samtal eller sms, jag lever och mår bra - måste bara få andas!

• gick jag i nian och oroade mig för julbetygen
• hade jag aldrig kysst någon
• hade jag glasögon
• tillbringade jag mina fredag och lördagkvällar med tjejerna, tacos,kladdkaka och filmer
• hängde jag på hövdinga med natti och trixie
• körde vi klapplekar i korridorerna på rasterna
• hade jag på min höjd druckit en 4.5
• hängde jag med en snäll träslöjdslärare istället för att gå på naturkunskapslektionerna
• bar jag tiara och ballerinakjol i skolan
• lyssnade jag på the rasmus och good charlotte
• hade jag inte ens provat att röka
• var jag en halvaktiv scout
• ledde jag tjejernas krig mot killarna
• var min favoritsysselsättning att läsa

När? Var? Hur? Varför?

Phuck vilken jävla dag. Jag vill bara snabbspola bort alla timmar fram tills ikväll då det förhoppningsvis blir lite trevligare. Men fram tills dess, nu känns det mest som att jag väntar på min egen begravning. Ett litet sms med stora ord ändrade allt och jag åker själv till läkaren.

Jag har liksom förträngt den här dagen så länge,och nu när jag befinner mig i nutid, och dagen är här mår jag så jävla illa att jag knappt får ner frukosten.

Men jag tänker ändå; jag har ju klarat allt helvete hitills, så varför skulle jag inte klara det här?


Erik Hassle - Hurtful.

Igår när jag kollade i kalendern och såg datumet så var det något som fick mig att haja till, jag som alltid har stenkoll på datum och vad som sker det och det datumet, kunde inte komma på varför jag reagerade. Det var ingen som fyllde år, Moa hade namnsdag men henne hade jag redan grattat. Inga räkningar som skulle vara betalda och ingen tentauppgift som skulle in. Något var det - men jag kom inte på vad. Fem minuter senare slog det mig varför jag hade reagerat på datumet, 3 månader tidigare kom jag hem från Spanien och blev dumpad...

När tanken lagt sig så började jag fundera över varför jag ens la märke till det, det är ju inte direkt så att man "firar" att man blivit dumpad, och inte direkt något man vill komma ihåg. Men ändå så gjorde jag det. 
   Tre månader har gått, ett helt kvartal har passerat och om ytterligare tre månader har ett halvår passerat. När jag ser på tiden som gått och jämför med hur jag mådde då och hur jag mår idag - så önskar jag att jag visste då att jag skulle må bättre, att livet inte skulle ta slut och att jag skulle överleva.

Jag minns hur arg jag blev så fort någon sa något i stil med "tiden läker alla sår", "det finns fler fiskar i havet", "det blir bättre sen" och "du kommer över honom". Jag minns hur det högg till i hjärtat och all smärta vände jag till hat och ilska mot alla i min närhet - hur kunde dom komma och säga att jag skulle komma över den jag älskar mer än livet själv?!

Men efter två dagars gråtande insåg jag: jag antingen fortsätta att gråta, hata mig själv, hata livet, hata/älska sönder honom - eller inse sanningen och göra det bästa av situationen. Och jag valde det senare alternativet. 
   Dock är det inget jag kan tacka enbart mig själv för, jag har även ett helt fantastiskt gäng med världens finaste människor, och utan dom skulle jag garanterat inte vara där jag är idag. Dom har funnits där,  stöttat, lyssnat, varit tysta, pratat om annat och gett mig så mycket kärlek!


Med denna text tänker jag inte låtsas som att ett uppbrott inte spelar någon roll, något man rycker på axlarna åt och sen går vidare. Långt ifrån. Det jag vill få fram är att bli dumpad/göra slut av/med någon man verkligen älskar är bland det svåraste en människa kan råka ut för. Men ge det tid och inse att ett krossat hjärta inte läker över en natt.

- Visst har jag dagar då livet inte direkt ler åt mig, då jag helst av allt vill bädda ner mig, tänka tillbaka på massa fina minnen och bara gråta till sorglig musik, vissa dagar gör jag det och andra inte. Men ha dom dagarna, och må bra resten av tiden. Umgås med fina människor, gråt, skrik, var tyst och älta det där jävla smset för 57e gången - det vikiga är att för var dag som går så går det i rätt riktning.
 Det tar tid, det kan göra så jävla ont att man inte vet vart man ska ta vägen med all smärta. Man tror att man aldrig ska bli glad igen, att hjärtat aldrig kommer läka och att man kommer leva livet olyckligt för resten av livet. Visst, så kan man göra - men jag valde att resa på mig och forstätta livet, iofs med ett krossat hjärta i bagaget, men med en känsla om att det blir bättre och en stark tro på mig själv!

Vem vet vad som hänt när nästa kvartal är över? Jag har ingen aning om vart i livet jag kommer stå då, hur jag kommer känna eller må då. Förhoppningvis har vi kommit en bra bit på vägen, och befinner oss i en helt annan ruta än den vi är i nu. Men det visar sig nog.


Jag tänkte avsluta den krönika med ett citat ur Moulin Rouge - The greatest thing you will ever learn, is just to love and be loved in return.

När jag och finaste Moa var på väg hem från middagen ikväll gick vi förbi en liten butik, och fick syn på världens finaste lilla filur, det var kärlek vid allra första ögonblicket! Jag blir glad och ler bara jag tänker på honom! Så jag bestämde att vi ska ge en varsin till varandra, som jag kan ha här hemma och hon kan ta med sig när hon lämnar mig<3

Min ska heta Peppe 1 och Moas Peppe 2!! :D<3

Jag är så trött att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Jag och finaste Moa har pluggat, suckat och skrattat, men allra mest pluggat, på sh idag i över 9 timmar! Min hjärna är så slut att jag vill dö. Så nu ska jag sitta i soffan tills jag somnar, läsa och skriva bloggar, kolla mail, äta kakor, förbereda mig infor imorgon och dö lite till :)

I ett nötskal vad jag behöver just nu

Nämnde jag att vi inte åt något på 8h! :O

Den här väntade på vårt bord :)

... och nu är jag så trött att jag med största sannolikhet kommer att kräkas av trötthet. Nu måste jag få sömn!!

Någon mer än jag som hatar comviq och tele2 som phuckar upp mobilen för andra gången på en vecka? Jag hatar att vara utan kontakt! och till er alla, jag vet inte om ni får min sms, men jag har skickat :)

Det borde inte vara logiskt lagligt att drömma massa stressdrömmar när kroppen har mindre än 5h på sig att vila upp sig. Kroppen borde bara lugnt och fint däcka av och bara sova nonstop tills klockan ringer 4,5h senare, inte få adrenalinkick över att tentan är inlämnad och vilja vara upp och mini-fira med sig själv mitt i natten.

Försöker hålla mig vaken och håller just nu på att tokinbillar mig att jag fått mer än 7h sömn och att jag egentligen är superpigg! Lite som att indoktrinera sig själv. Det går sådär, just nu sitter jag mest och tuggar i mig mandariner.

Idag jobbar jag dubbelpass, råkade bli en liten dubbelbokning. Så först hos pappa 06.45-15.30 och sen 16.00-22.00

Ikväll kommer jag sova mycket mycket gott. Nu ska jag njuta lite av Queens Love of my life<3