Pakten

Jag har haft Pakten hemma och bara väntat på ett tillfälle när jag kan få svepa den i en lång sittning. Michelle Richmond har skrivit boken och den ges ut av Natur & Kultur

Inleder med ett OBS: jag är ju ett fan av konspirationsteorier och är ju ett fan av flera, som tex 9/11… Och jag läste den här boken och tänkte att javisst, självklart måste det finnas liknande grupper runt om i världen. Paret Alice och Jake får en speciell bröllopspresent av en klient som Alice haft på sitt jobb som advokat. Paketet innehåller varsin penna, ett kontrakt och ett besök av en kvinna. De får frågan om de verkligen menar allvar med sitt äktenskap, och som nygifta svarar de såklart ja. Och om de är villiga att träffa andra gifta par som också sätter äktenskapet främst. Och det tackar dom också ja till såklart, och sen signar dom kontrakten. Målet är att alla ska upprätthålla lyckliga, livslånga äktenskap.

Dom får en manual som innehåller regler, allt från att en max får gå upp 1,5 % i vikt efter bröllopet, att alltid svara i telefon när ens partner ringer, boka in en weekend var tredje månad till att ge regelbundna presenter. Allt det där kanske låter helt ok, om än lite väl puschigt? Lägg då till att det är 100 % ärlighet som gäller, svartsjuka och otrohet är helt förbjudet och det gäller som sagt att alltid sätta äktenskapet först – i alla lägen. OM någon i äktenskapet bryter mot detta, bestraffas den ena eller båda. Allt står nedskrivet i manualen som Alice läser nitiskt eftersom hon är jurist. Medan Jake tar det lite pö om pö. Till en början tycker dom att det är härligt, de får gå på fina middagar, träffa rika och berömda människor och det är ju ganska härligt att få presenter och verkligen satsa allt på sitt äktenskap. Men mer och mer går det upp för paret att dom menar allvar med sina regler och lagar.

Och det blir jäkligt läskigt. Jag kan inte säga för mycket för jag vill inte spoila allt – men tänk er själva att den här ligan med människor har kontakter inom alla områden i samhället, de mäktigaste av de mäktiga ingår i Pakten. Minsta lilla snedsteg från det manualen och Pakten kräver leder direkt till bestraffning. Och det går inte att avsluta hur som helst…

Jag tänkte väldigt mycket på de olika projekt som genomförts genom åren där elever fått leka fångvakt och fångar och hur det spårat ut bara efter tolv timmar -  även remakes av det projektet har spårat ut fastän det bara ska vara på låtsas. The Wave gick också åt helvete. Vakterna under andra världskriget lydde bara order. Projektet där elever skulle ge frivilliga elchocker ledde till att de gav dödliga chocker – just för att de fick order om det. Osv. Med det sagt: det är så otroligt jäkla lätt att skapa grupptryck och skapa en gemensam vilja och ha ett mål att sträva efter. Därför tycker inte jag att det är något konstigt att en grupp människor gör sitt allra bästa för att rädda sitt eget äktenskap samt hålla koll på andras. Om det finns en gemensam känsla av att alla vill hålla koll, att den gemensamma uppfattningen är att de strävar efter något stort, ihop – då är det också rimligt att de gör det som krävs för att hålla ordning i leden.

Pakten var riktigt, riktigt obehaglig. Det gick inte att förutspå vad som skulle hända och det blev bara sjukare och sjukare. Jag behövde bokstavligen pausa boken vid flera tillfällen för att andas. Det var länge sen jag kände så för en bok. Och jag är fortfarande övertygad om att det finns flera Pakter runt om i världen. Pakten får fem av fem palmer.

Utskrivna!

Det som hände i torsdags kan nog klassas som livets härligaste och vackraste dag - vi blev utskrivna från Nya karolinska. Vi hade en tid hos barnhjärtspecialisten/kardiologen på NKS och fick träffa en överläkare + en till läkare. För första gången blev vi insläppta tidigt och kom in typ 15 min innan avsatt tid. 

Planen med detta möte var att utesluta alla allvarliga hjärtfel som hade kunnat innebära ett avbrytande. Det dom ville kolla extra noga var om det fanns en vägg mellan höger och vänster kammare, vilket läkaren på fosterdiagnostik inte kunde se tre dagar innan. Dom tittade på kamrarna, klaffar, höger och vänster förmak, vener, artärer och massa andra extra-grejer vi inte riktigt hängde med på. Under hela undersökningen mumlade dom på latin, men dom hade förklarat innan att upplägget såg ut så. Dom tittade och mumlade; sen fick vi veta resultatet. 

E kunde se hela skärmen, men jag såg kanske 1/3, men det vägdes upp av att vi fick höra olika delar av hjärtat!! Det vackraste ljudet jag hört i mitt liv <333 
Och sen gick dom igenom resultatet: inga avvikelser! Hjärtat är helt och allt ser normalt ut!! Det kan finnas små små hål i olika delar, men det går inte att se nu, och inget att tänka på nu. När hen föds kommer dom kolla på hjärtat igen, vilket gäller alla bebisar, men förutom det är vi färdiga med NKS! Hurra!! 

Jag är så tacksam över alla människor vi träffat på NKS, riktiga jäkla guldklimpar hela bunten. Vi har fått enormt bra stöd, en fantastisk kurator och vi har kunnat ställa alla frågor. Dessutom har dom verkligen undersök vår bebis otroligt noga, så nu kan vi pusta ut! 
(null)

(null)


Vecka 20

Äntligen kan jag börja uppdatera här vecka för vecka! Jag har skrivit egna texter till bebisen sedan vi gjorde första inseminationen, men har verkligen längtat efter att få göra vecko-uppdateringar här. Och jag hittade något standardupplägg och la till lite frågor. 
 
När detta publiceras har jag alltså gått in i vecka 20! Typ halva graviditeten och det känns helt sjukt! Jag tänker att jag dels kommer publicera varje ny vecka om fredagarna, men sen skriva ikapp kring allt annat som hänt någon mer dag i veckan, kanske tisdagar? :))))
 
Bebisen: Hen är 15,3 cm enligt en app, 22 cm enligt en annan app. Så det är lite oklart faktiskt. En sak som är säker att den växer helt otroligt mycket, både längdmässigt och viktmässigt. Ögonfransar har växt ut, svettkörtlar är färdigutvecklade och det kan finnas långa hårstrån som täcker huvudet. Och den kan göra både bakåt/framåtvolter! - obs: jag har känt lite fladder och lite svepande rörelser, så jag märker inte av dom där volterna än. 
 
Mående: När jag skriver detta är det torsdag och vi har fått fantastiska besked = jag mår så otroligt jävla bra. Min kropp har släppt tusen ton stenar och jag känner mig lyckligare än på länge. Det har varit vidrigt att hela tiden vackla mellan tvivel om hen kommer att överleva och samtidigt försöka hålla hoppet uppe. Nu ska vi bara fokusera på att njuta och fira <3 
 
Cravings: Egentligen samma sen jag blev på smällen - jag vill ha snäll mat. Allt jag åt som barn vill jag äta nu. Vitt bröd, husmanskost, stuvade makaroner och falukorv, aromat, ostgräddare, pannkakor, våfflor osv. Kan börja gråta av tanken på korv m bröd. 
 
Sömn: Om vi bortser från inatt när jag sov fem min pga nervös inför undersökningen, så sover jag fantastiskt bra. Somnar sällan senare än 22.00 och sover ostört fram till 5.38 när Kakan börjar klösa på dörren. Efter Thailand hade jag extrem jetlag + mitt mående var åt helvete, då sov jag dåligt i över en månad. Men det släppte efter första omgången tester tror jag. 
 
Kropp: Jag har varit otroligt skonad från alla slags grejer som kan drabba en under graviditeten. Jag är täppt i näsan sen jag typ blev på smällen och det är det som har hänt. Och jag är gasig och rapig, men det känns som rena himmelriket med tanke på allt som kan ske. Senaste veckan har jag börjat känna av ryggen om jag ligger för mycket på rygg, men det känns också helt överkomligt. Min kropp verkar helt enkelt trivas med att vara gravid. 
 
Psyke: Lugnt och stilla, kanske på gränsen till mosig efter alla läkartider, väntan och oro. Så efter dagens resultat är det liksom lugnt och skönt. Jag tror nog att vi båda är för chockade för att helt kunna acceptera att vi nu kan pusta ut och njuta. <3 
 
Övrigt: Jag är så otroligt tacksam och pirrig över att vi är gravida och att allt ser bra ut med bebisen. Det har varit väldigt många personer som tittat till henom under dessa 20 veckor, så nu ska jag bara andas ut och njuta resten av graviditeten <3 <3 
 
hej lilla älskade bebis, tänk att du ligger därinne och skvalpar <3 

Blybröllop

Blybröllop fick jag rekommenderad av fantastiska A som jag träffade på skrivresan i Furusund. Den är skriven av Sara Paborn och ges ut av Brombergs förlag

Irene är över 60 år, jobbar på bibliotek och har hela sitt liv varit gift med Horst. Hon föll väl egentligen för att han ville ha henne. Och sen har det bara pågått. Horst arbetar med att lägga kablar, Irene arbetar på bibliotek. Dom har tre utflugna barn. Det är egentligen inte så mycket som händer förutom att Irenes utrymme i deras gemensamma hem bara krymper och krymper. Hon har gradvis byggt upp en egen plats i hemmet med en bokhylla, böcker hon tagit hem från jobbet och skapat en egen frizon. Men utrymmet krymper och krymper för att Horst kommer på att han behöver sin musikutrustning där, och hon flyttar ner i källaren. Men knappt där får hon plats. En dag får hon helt enkelt nog när hon inser hur mycket hon offrat för honom och hur hennes intresse och yrke bara negligeras i deras gemensamma hem. 

 

Så hon bestämmer sig helt enkelt för att ha ihjäl honom. Genom blyförgiftning! Hon går från en lugn, stilla, foglig bibliotikarie till en hobby-kemist! Hon mixar, läser på, vältrar sig i recept och farliga vätskor. Och det är otroligt underhållande! Ja, självklart är det sjukt och sorgligt att se hur hennes man blir sämre för varje dag, hur han krymper som människa och hur hon ändå fortsätter. Men det är just hennes drivkraft som är det intressanta. Vad är det som egentligen kan få en människa att begå en sådan fruktansvärd handling som att mörda? Rent statistiskt och historiskt är det vanligast att kvinnor just förgiftar sina män, men jag har inte läst något så lustfyllt och underhållande om något så hemskt förut. Hobby-kemin fortsätter och hon tar reda på mer om kemi, fysik och gifter. Horst mår allt sämre, barnen börjar oroa sig och Horst chefs fru börjar få vittring av det som händer... 

Om du är sugen på att läsa en roman med en ganska ovanlig tvist, som är både rolig och allvarlig - då är mitt tips Blybröllop! Blybröllop får fyra av fem palmer. 

Vårt magiska mirakel

Efter en riktigt stökig start med blödningar, misstänkt missfall och felaktiga kubresultat med massa undersökningar och evighetslånga ångestattacker kan vi nu äntligen berätta att vi väntar barn!! Om allt går som det ska kommer denna ljuvliga lilla varelse till oss 10/7! Och vi är så löjligt tacksamma och lyckliga över att vi är gravida! Vi har en hjärtundersökning kvar om några veckor, men läkaren sa imorrse att vi kan pusta ut njuta nu! 

(null)