sexualupplysare och bokälskare

att släppa fram sitt rätta jag

Publicerad 2014-04-30 11:10:23 i böcker, hbtqi,

Jag slukade boken på några dagar och ibland kändes den som en kukig motsvarighet till Våtmarker. Anledning? Det var rikligt med beskrivningar om sperma, utlösning, satser, urin, piss-sex och beskrivning av en persons sperma som smakade champagne. 
- vilket i sig måste vara den finaste komplimang en sats sperma kan få? 
 
Och i Våtmarker är det detaljrika beskrivningar av fittan, fittsaft, sår i fittan, hemorojder, onani med avokadokärnor, blod opch bajs. Om jag minns rätt, var några år sen jag läste den.
 
Boken jag läst är själva ursprunget till filmen Nånting måste gå sönder, så nu måste jag se filmen. Förutom alla scener med sperma, var det en väldigt fin och sorglig historia. Sebastian, som boken handlar om är trans (min tolkning) och vill egentligen leva som Ellie. Ellie får ibland komma fram och leva ut, men oftast är det Sebastian som måste fortsätta leva utåt. 
 
 
 
Sebastian dragar, knullar i parker och på toaletter, blir kär och missförstådd. Går igenom sin barndom och stökar runt i nutiden. Vissa scener känns så destruktiva att det sticker i bröstkorgen. För samtidigt som jag läser denna bok, läser jag mängder med litteratur som inte är skönlitterär - och som berättar samma saker som Sebastian upplever och är med om. 
- den är även bra på att beskriva hur tighta och kassa könsroller vi har i samhället, och vad som händer om en bryter mot någon av dessa roller. Att avvika från normen resulterar i straff. När en sådan självklar sak som kön konstrueras om eller på nytt utanför tvåkönsnormen krockar det för vissa - och vi behöver prata, diskutera och belysa dessa frågor ur fler perspektiv gång på gång. För saker måste förändras och förbättras. 
 
 
Om du inte är känslig för beskrivningar om kroppsvätskor - rekommenderar jag denna. Språket är fantastiskt, historien gör ont och känns, och behövs skrivas om och om igen. Det går inte att inte bli berörd. 
 
#blogg100, dag 57

bjud'na på milkshake!

Publicerad 2014-04-29 11:30:00 i Sex osv.,

Gick upp innan solen och håller tre mellispass på raken. Det är ett gäng femmor som får lära sig om och diskutera kroppen, kön, känslor, kärlek, puberteten och kondomer. Det är himla mycket känslor, tankar och funderingar som ventileras och dissikeras in i minsta  detalj. Och under en av övningarna där kidsen ska hjälpa Amina att visa för Jessica att hon är kär i henne, levererades bla detta förslag: "tja, dom kan väl dela på en milkshake?!" 
 
För svårare än så behöver det inte vara. Att två tjejer ska flörta, bli ett par, fråga chans eller hänga är knappast svårt att förstå. Utan det kan istället handla om att gissa ifall Jessica gillar vanilj eller jordgubbssmak? Älskar att hålla mellispass!
 
 
Och såhär blev håret efter en tvätt. Fick nyss en chock när jag gick förbi ett fönster. Men jag stormtrivs! Nästa gång ska jag testa Björn Axéns egna organiska och ekologiska schampoo, håll tummarna för att E tål det. 
 
#blogg100, dag 56

att bo tre

Publicerad 2014-04-28 15:04:00 i min vardag,

Ur samtal med random företag som säljer matkassar levererade till dörren:
 
X - Och hur många bor ni i hushållet? 
C - Vi bor tre. 
X - Jag förstår. Två vuxna och ett barn. 
C - Nej. Tre vuxna. 
X - Eh, jag förstår. Tre vuxna. Ehm, jaha. Eh, och vad har ni för preferenser för att mätta magen? 
 
Och så fortsatte samtalet om mat. Men det där med att vi levde tre vuxna slog slint hos säljaren. Från att läsa rakt av från ett stelt manus, behövde personen nu freestyla lite. Det var inte (ett förmodat) heteropar + barn som ville få mätta magar - utan tre vuxna. Som bor ihop! Hen hade väl gått upp i brygga om jag sagt att vi var tre tjejer. 
- och det är så uppenbart att vi bryter mot normen genom att leva på detta sätt. 
 
Och jag tänker på hur folk förväntar sig en förklaring till varför jag bor med min partner och min bästis. Som att det inte är den bästa förklaringen någonsin i sig? För vem vill inte att ens bästis och partner trivs ihop som fan, och dessutom bor ihop?! Förutom uppsatsångesten kan det ibland kännas som en dröm.
 
Så även om folk vill ha fler förklaringar än så, är det inte relevant att ge enligt mig. Jag hoppas hellre att folk vidgar sina vyer snäppet mer och ser bortom normerna för hur en förväntas leva och bo. 
 
#blogg100, dag 55

sex saker från denna helg.

Publicerad 2014-04-27 14:47:00 i njuta,

- att jag höll tal för min andra halva på hennes 75årsfest (där pappan stod för 50år) inför 95 pers - och det gick bra! Improviserar, fnissigt och proppfullt med fina minnen. 
 
- att hon krattar i timmar i tomten på landet och vaktar elden på berget medan jag ligger och solar på altanen. Och hur jävla rätt det känns att hon minglar runt på landet med familjen.

- att jag sa "ba kör" till frisören och blev omvandlad till en ny person. Och att syrran gjorde detsamma!
 
- att jag kan ägna tid åt att sitta i en soffa medan hon testar jeans - utan att ha stress/ångest/panik över uppsatsen. 
 
- att solen skiner och skapar lika delar svett och fräknar på kroppen. 
 
- att jag bäddade ner mig innan 21.00 i fredags, läste några sidor och somnade sen naken nära hennes kropp. 

#blogg100, dag 54

tadaa!

Publicerad 2014-04-27 11:54:00 i njuta,

Sådärja, 45min senare och vi har förvandlats. Min förhoppning är att jag mer kommer att ses som min riktiga ålder (24) och inte mellan 16-20 som folk gissar på nu...
 
Det är ovant och jag kommer förmodligen vakna upp som baldrottningen i "Jag vet vad du gjorde förra sommaren" och tro att någon klippt mig i sömnen. Men jisses vad jag behövde detta. 
 
Ny era, nya utmaningar och ny frisyr. 

#blogg100, dag 54

förändringens vindar

Publicerad 2014-04-27 09:36:00 i njuta,

Den lediga helgen fortsätter och vi ägnar förmiddagen hos Björn Axén. Jag har gett dom fria händer - så detta kan bara sluta i succé! 

#blogg100, dag 54

lyxmorgon

Publicerad 2014-04-26 09:36:00 i njuta,

I går var vi hos Printz Publishing och blev bjudna på en magnifik afternoon Tea. Det fanns så myckey kakor, scones, te och bubbel - perfekt pepp inför uppsatsmöte med handledare. 
 
Och det gick bra! Faktiskt väldigt bra. Efter en väldigt lång och ångestfylld påsk, var det fantastiskt att få kvitto på att en tänkt, skrivit, forskat och tågat på rätt! Och, bäst av allt - jag är jävligt pepp på att fortsätta! Hurra! Ska bara ta helg först.


Tack Pia mfl för en fantastisk mysig och sockerfylld morgon :) 
 
#blogg100, dag 53

hår, barnvagnar, kaffe och yoga.

Publicerad 2014-04-24 08:02:00 i min vardag,

I går hade jag en riktig jävla pangdag. Sak på sak gick bra och livet bara var sådär härligt som det kan vara när en skickat in en halv uppsats. En känner att en är i fas och faktiskt är peppad på att fortsätta att skriva. Detta efter att ha gråtit 3 av 4 påskdagar... Men just nu är inställningen att det kommer att gå. På nått jävla vänster.
 
 
Och anledningen till detta kanske är att jag inledde dagen med att läsa ut denna? Jodå, så nu kommer det att gå som en dans. Jag har en märklig känsla för genren hjälp-böcker. Jag tror snarare att det handlar om att individen faktiskt vill förändra något redan innan och kanske med hjälp av boken får en knuff i rätt riktning, och att det inte är boken i sig som skapar magi. Men funkar skiten, kör.
 
Sen var jag och färgade håret, men det har ni redan sett. Dom tog bort en gammal toning, la i en varm och en kall ton och lite glans. + ca 20 liter silke? Sitter och smeker håret i detta nu. Jag kände mig som en bortskämd prinsessa! Sen min mor slutade betala för frisörbesök, vilket var för kanske 10 år sen?, har jag gått till frisör tre gånger. Så att nu bli bortskämd fullständigt - och gratis, min själ gjorde volter. 
 
Därefter hann jag gå med i RFSU`s barnvagnsmarsch! Och det var så fint! Så mycket barnvagnar, peppiga människor och jag hamnade i slutet vid musiken. Så jävla härlig och peppig stämning. Älskar när det är bra stämning fastän en demonstrerar om hemska saker. Att en förenas med pepp och styrka.
 
När klockan närmade sig två hängde jag och Ellen på Centralbadets gård och drack kaffe i solen. Diskuterade våren, sommaren, hösten och livet som vuxen. Den där känslan av att bara vilja bli klar med studier, hitta boende, kanske gifta sig, slänga in lite kids eller varför inte en mops? Men att vara på en ny fas i livet. Jaja, den dagen kommer väl också. 
 
Och sen testade jag en ny instruktör för yoga II, och det gick så jävla bra! Jag klarade av duvan, sköldpaddan, svanen, fisken och plogen utan problem. Min kropp njöt och min knackliga rygg fick sig en omgång. Kom hem, skulle visa mina skills, gjorde en brygga och vek någon nerv... På bilden strålar jag/solen strax innan passet.
 
Sen hånglade jag och E i duschen till Håkan, jag läste tre sidor i en bok och somnade på stört. Tack livet för en så jävla fin dag. Mitt i all stress/press/ångest med tentan, så levereras denna dag. 
 
- i dag ska jag läsa igenom mina klasskompisars uppsatser, vara med när Phia får håret färgat, äta lunch på stan med henne och Ellen, träna och avsluta dagen med att hänga med RFSU på en fritidsgård. Första tillfället för att testa metoderna med kids, ska bli så jävla kul!
 
#blogg100, dag 52

vardagslyx!

Publicerad 2014-04-23 12:40:28 i njuta,

OM jag mår bra nu? Har en välförtjänt paus från uppsatsen och sitter nu hos Björn Axén. Håret ska bli snäppet kallare/varmare/glansigare och jag har gett dom fria händer. 

Har fått en drös tidningar, cappuccino, choklad - och snart en ny hårfärg. Tack lilla livet och främst Isabelle för denna chans att bli bortskämd <3 


barnvagnsmarschen!

Publicerad 2014-04-23 09:24:25 i feminism, genus osv.,

I dag sker något viktigt runt om i Sverige - RFSU har barnvagnsmarscher på olika platser: så kolla upp om din stad finns med och delta! I Stockholm är det samling 12.30 på Sergels Torg, så vi ses där!
 
 
Så vad är en en barnvagnsmarsch? Det är ett sätt att synliggöra problemtiken kring mödradödlighet. Varje dag dör 800 kvinnor runt om i världen för att dom blivit gravida. 99 % av dessa kvinnor bor i fattiga länder. Från 2010 kommer de senaste siffrorna på antalet kvinnoliv som förlorats: 287 000 kvinnor. Anledningarna till att dessa kvinnor dör är bristen på preventivmedel, kunskap, information om säkrare sex, mödrahälsovård och rätten till säker abort. 
 
 
Att veta hur kroppen fungerar, hur en kan bli gravid och hur en kan ha säkrare sex är en mänsklig rättighet. Det är var människas rätt att veta dessa saker. Och det kanske är lätt att himla med ögonen och tänka "men det där vet väl alla?!", fast så ser det inte ut på alla platser runt om i världen. Och det handlar inte heller om att Sverige/västvärlden ska banka sig på bröstet och tro att detta inte berör oss. För det gör det. 800 personer om dagen dör pga graviditet - det berör oss. 
 
Det är varje kvinnas rätt att bestämma över sin egen kropp - om, när eller hur hen ska bli gravid. Och det är var kvinnas rätt att skydda sig mot könssjukdomar och oönskad graviditet. Och det är var kvinnas rätt att genomgå en säker abort om så önskas. 
 
Detta är en viktig politisk fråga och det krävs engagemang och styrka från politiska partier likväl som oss andra. Att stötta kampen mot mödradödligheten är att visa respekt för kvinnors liv och situation. Magiska Bianca Kronlöfs har gjort en liten video för att lyfta frågan - kolla in och agera. 
 
 
#blogg100, dag 51

att negligera eller hata hbtq-kids

Publicerad 2014-04-22 15:25:13 i hbtqi,

Jag hade en deadline vid 12.00 på "så långt jag kommit med uppsatsen", så sedan dess har jag haft paus från plugg och njutit lite av livet. 
 
Jag har precis sett klart serien Port 1321, så jävla bra. Realistisk med kaos, kassa ligg, ångest, nervositet, viljan att passa in, fniss, kärlek, alkohol och vänskap. När den tog slut hoppade jag istället på Vikingshill - spännande, skräck, thriller, otäck, kaos och lite övernaturligt? Eller så är det jag som läser in för mycket. Men även denna serie är skitbra. Den går tillsammans med showen mvh, om jag fattat det rätt. - kul med nya ungdomsserier. 
 
Därefter läste jag ut boken Som Zlatan fast bättre av Niclas Christoffer. En ungdomsbok om en kille som får ätstörningar pga prestationsångest. Huvudkaraktären Simon vill bli lika bra på fotboll som Zlatan, får några pikar om sin vikt och utvecklar en ätstörning. Bra skildrat och viktigt att belysa hur även andra kön än tjejer kan få ätstörningar. Dessutom är Simons mamma död, vilket också var bra beskrivet hur det kan kännas. 
 
 
Men när jag sitter och ser serierna eller läser boken saknar jag vettiga förebilder. Var finns alla hbtq-kids? För dom finns och existerar i allra högsta grad. (jag finns!)Men dom gestaltas så jävla sällan. Och finns en bög med så är bögen bara bög och absolut ingenting annat. Precis som att en flata enbart blir sin sexuella identiet - och inget mer. Trans-kids eller queera har jag nog inte ens sett bland unga gestaltningar? Eller har jag missat något? Men det hade varit så enkelt att baka in en hbtq-person i någon av serierna, eller allra helst bägge. 
- i boken finns en bög med. Till och med två. Men Simon har bögskräck, blir avskräckt, outar personen för hela fotbollslaget och är allmänt hatisk mot den andra personen som också är homosexuell. Hela beteendet som Simon har mot homosexuella består av äckel, hat, förakt och det beskrivs hur Simon är nöjd med sin Sara, det naturliga. 
 
 
Är det dom premisserna vi har? Antingen ska hbtq-kids negligeras helt och hållet. Eller finns det med en liten representation utanför heteronormen ska någon absolut vara homofob/transfob? När kommer böcker, filmer och serier med hbtq-kids som får vara individer, inte vara sina sexuella identiteter eller vara ett exempel för mängder av människor? Eller bara vara en person som folk inte hatar, blir äcklad av eller måste hetsa mot. Eller som inte behöver framställas som deprimerad eller förstörd pga sin avvikelse från heteronormen. För dom individerna finns och existerar också i verkligheten.
 
 
För vad gör det här med hbtq-kids som aldrig får se någon att känna igen sig i, spegla sig i eller någon som kan fatta lite hur det kan vara att växa upp som hbtq i ett heteronormativt samhälle? Heteronormen innefattar så jäkla mycket kultur med heteros som en inte ens reflekterar över, just för att det är normen. Reklam, litteratur, tidningar, musik, filmer - allt är styrt efter heteronormens trånga mallar. För oavsett vad en tycker om att hbtq-personer får agera förebilder - jag har skrivit det förr och jag kommer skriva det igen: så länge vi lever i ett kasst heteronormativt samhälle behövs vettiga förebilder. Vi kommer inte ifrån det. 
- böcker, filmer, musik, dikter, reklampelare och huvudkaraktärer av alla dess former måste även inkludera och representera hbtq-kids. 
 
 
#blogg100, dag 50

solen och huden

Publicerad 2014-04-21 12:54:43 i åsikter,

här ligger jag och sakta går från smutsigt vit till len choklad. Ska bara passera ett kort stadie av lätt rosa ton först. Livet blir så himla mycket roligare och lättare att leva när solen skiner. Tom uppsatsen blir en fröjd att genomföra i detta väder. Ibland känner jag mig på gränsen till patetisk som kan säcka ihop totalt när livet är lika ljusfyllt som en potatissäck - för att sedan sprudla och blomma ut dagligen när solen skiner på himlen. Hur kan vi människor vara så styrda av vädret? 
 
 
Och det här är en såndär dag då jag tänker på honom. Hur mitt pigment gått i rakt nedstigande led från hans gener och bakats samman med min mors gener - vilket resulterar i att jag lätt kan uppnå en gyllenbrun ton. Hur jag avviker från den vita normen efter några timmar i solen och hur jag som yngre utomlands fick övertyga människor om att jag inte var grek eller spanjorska. Nu kan jag inte ens fatta hur jag orkade lägga tid på att försvara min etnicitet. Min hud blir smutsig, oliv, gulaktig och brun - beroende på hur mycket sol jag får. 
- den där strävan av att se ut som svensk har jag sedan länge kommit över. För vem bryr sig? Mina ögon, mitt hår, mina höfter och hudfärg kommer aldrig matcha någon mall. Och vem fan kan bry sig om mallar när en inte ens tror på att upprätthålla nationers gränser? 
 
 
Nu glädjs jag istället åt att jag lärt mig att dyrka solen och hur vi båda kunde somna efter att ha läst tre sidor i någon bok. Som ofta resulterade i bränna som lämnade vita spår bland fettvecken på magen och en skön tupplur. Detta är en inställning och sätt att njuta jag kommer att föra vidare.  
 
 
#blogg100, dag 49

full tutte!

Publicerad 2014-04-20 22:33:00 i feminism, genus osv.,

OM jag är peppad inför den 24/4? Förutom att jag lämnat in en del av uppsatsen som ska diskuteras dagen efter - så är det premiär för Bianca och Tiffany Kronlöfs nya humorserie på SVT! Full Tutte! 
 
Jag har dyrkat Bianca sen jag såg Snubben för första gången och jag blir lika rörd varje gång någon har sett någon av scenerna och tänkt på mig - för dom vet att jag skulle bli/blir galen varje gång någon säger något liknande till mig. Eller när mina vänner droppar en liknande kommentar. För er som missat, youtuba "shit snubbar say to" och så hittar ni en drös fantastiska klipp. 
 - för ja det är humor, men det är humor som är baserade på verkliga historier. Och efter ett klipp undrar en hur verkligheten egentligen ser ut?
 
Och det måste ha varit på Bang-festen förra året som jag såg dom uppträda och jag efter X antal glas vin minglade fram och kramade Tiffany, förklarade hur mycket jag älskar dom båda och att revolutionen måste kicka igång nu! Vilket var ungefär snäppet bättre än när jag tog tag i Maria Sveland på Avenyn när klockan passerat läggdags sedan länge och sa "du för kampen vidare". 
 
... det där med att träffa feministiska idoler efter lite för mycket dricka. Det är inte riktigt min grej. Hur som, peppa inför premiären! Jag älskar att det är två cis-kvinnor (förmodar jag, vad vet jag?) som gör humor. Och jag gillar sättet som BK pratar om det i någon artikel - hur det inte direkt är något nyskapande med två kvinnor som skapar humor ihop, det handlar snarare om att varenda jävla betalkanal + SVT går upp i brygga så fort en manlig duo vill göra något på bästa sändningstid. 
 
Vilket innebär att när då Bianca och Tiffany tar plats blir dom "nyskapande", "fräscha", "heta", "nytänkande", "föregångare" och "förebilder" - och visst kanske dom är allt det där. Eller så kanske dom ska ses som individer och inte som sina kön? På samma sätt som att dom ska bli omämnda som "kvinnliga komiker" alternativt "tjejduo". Vilket i sig indikerar att komiker är detsamma som man. Att det nu när det är två kvinnor, krävs den förklaringen för att allmänheten ska hålla koll på könen och förväntade prestationen pga kassa normer. När det räcker med att säga att det är en humorduo. Som kommer kicka alla kukduos. 
 
 
 
#blogg100, dag 48

fifty i pocket

Publicerad 2014-04-19 23:57:14 i Sex osv., böcker,

Det jag älskar allra mest med pocketböcker är att dom är billiga, lätta att bära samt enkla att knäcka ryggen på. Efter snart fyra år på PS är det väldigt få böcker jag läser i hård version. 
Och pocket är så lättillgängligt. PS finns runt om i stan, de flesta matbutiker och kiosker säljer också pockets + alla andra bokaffärer. Det går i princip att få tag i en pocket hur lätt som helst.
 
- men just denna vill jag inte att folk ska få tag på. Jag kan inte låta bli att aktivt förakta boken. Erotik/sex/porr/sexscener i bokform är bland det bästa som finns. Det kan vara pirrigt, eggande, hett, sexigt och fantastiskt för såväl fantasin som onaniförrådet att gå loss bland erotiska verk. Absolut. Men just denna serie river sår i min hjärna. Den har mer fel än rätt i sig. Spontant: det enda positiva: dom använder kondom! tills Fifty tvingar Ana till att börja med p-piller... 
- utöver det:skit. 
 
Hade Ana sedan tidigare haft ett aktivt sexliv, legat lite, tagit på sig själv och njutit av det och rent allmänt haft koll på sin kropp - då hade äventyret med Fifty var ett en del av utvecklingen och det hade säkert varit hett och gött. Nu är det istället Fifty som skapar Anas sexualitet. Och Ana i sin tur är skapad för att tillfredställa Fifty. Och jag tänker att det kan nog finnas många fördelar med att syssla med BDSM, men jag får obehagskänslor när den ena parten redan från början vet allt och hur hen vill ha det - medan den andra känner skuld/sorg/skam över att inte kunna tillfredställa sin parter på det sätt som hen föreställer sig att hen förväntar sig vilja ha det. osv.
 
 
En del av mig vill rekommendera den till folk, för att den kan vara intressant att diskutera. En annan del av mig vill gömma alla ex som finns och hålla tummarna för att den inte klättrar upp på topplistan. Medan jag samtidigt vet att en gigantisk målgrupp dyrkar serien eftersom dom varit på jakt efter en smaskig kärlekshistoria med känslor, skuld, smisk och regler all over the place. 
- men det finns ju så mycket annat som är bättre än detta! Återkommer med en lista. 
#blogg100, dag 47

bästa sortens gåva

Publicerad 2014-04-18 10:25:14 i kärlek,

Jag är som vanligt emot det där med att köpa dyra presenter till varandra för att det vankas någon högtid. Eller jag är inte för att köpa prylar till folk någon gång om året. Den enda jag aktivt köper saker till just nu är bebis-E. 
 
Och jag klarar inte riktigt av hetsen som sker i konsumtionstecken vid varje form av högtid. Speciellt eftersom kvällstidningar med tillhörande bilagor älskar att dela in skiten efter kön + ålder + relation. Som att en måste definiera sig som snubbe för att vilja ha ett par mysiga raggsockor och donnor önskar sig alltid doftljus och lotions år efter år. Kvinnan vill ha sexiga underkläder och mannen önskar sig parfym. osv. Huvva. 
 
Jag och E hade gjort i ordning varsitt påskägg som vi fick leta efter igår kväll när jag kom hem från jobbet. Jag hade gjort tre små ägg med tillhörande ledtrådar på rim, där första ägget var ett ägg. Ägg nummer två bestod av shampoo från lush (räknas ej som konsumtion då det är det enda E kan använda. Och numera även jag då min närhet ger henne allergisk reaktion ifall jag använder någon annan skit.) Och det sista ägget innehöll ett kärleksbrev där hon fick ett dygn utan elektronik, där vi ska vara helt avstängda från omvärlden. OM jag längtar! 
- av henne fick jag ett ägg innehållandes ett handskrivet kärleksbrev + presentkort på massage X 4! Bästa presenterna <3 
 
Och det krävs inte så mycket mer än så. Jag älskar att vi har ungefär likadana behov, att vi båda har samma saker för att lyxa till det, dvs filmkväll och ostbågar kan vara lyx! Sovmorgon ihop är lyx! Att ge varandra massage är lyx! Att ta en glass på stan är lyx! osv. Och jag älskar att vi ser på konsumtion på ungefär samma sätt. Jag kan visserligen vilja dra fram overheaden och analysera miljöproblem ur ett globalt perspektiv. Medan hon mer gillar när det är lite grejer samt att hon inte tål 97 % av alla produkter i form av lotions, massageoljor, spa-grejer och jox. 
 
Så vi ger varandra tid, uppmärksamhet, närhet och stänger ute världen. Vilket är det bästa jag kan få av personen jag älskar. Nästa dröm är att ha semester ihop och bara koppla bort världen en hel vecka. Jisses. 
 
 
 
Och avslutningsvis, förmodligen mitt livs bästa köp. En pingvindräkt till mini-E. Så söt att jag smäller av.
#blogg100, dag 47

syskonkärlek och fyra små rätter

Publicerad 2014-04-17 07:56:00 i kärlek,

Jag och Jennie var på förhandsvisning av "Bröderna Luuk - får man göra slut med sitt syskon?" och åt lyxfrukost på Rival. Tack Skugge & Co, jag åt för minst två! Och showen var fantastisk. 
 
För ja, jag älskar Kristian Luuk. När hen var med och höll Mello satt jag bänkad och jag skrattar fortfarande när jag tänker på skämtet om Ola Salo. Men resten av föreställningen har bäddat in sig i hjärnan. För hur är jag egentligen som syskon, vilka förväntningar har folk på mig baserat på i vilken ordning i syskonskaran jag hamnat i? 
 
Jag tänker mig ungefär såhär, den yngsta ska ofta vara: sökande, frihetstörstande, revolten, stökig, den som inte har så mycket förväntningar på sig, glidaren, den lilla och gulliga. Den som får trampa på i redan uttrampade spår. Osv. 
- och det stämmer ju ganska bra in på mig? Jag kommer nog alltid att ses som liten och gullig pga såväl längd samt tindrande ögon och knubbiga kinder. Folk tycker nog överlag att min utbildning är rätt stökig. Att jag avverkat en lång radda kurser i ett svep, mixar med olika jobbuppdrag. Utbildar mig igen och utbildar andra ännu mer. Blandar in PS när jag får tid + hoppar på radio, tidning och skrivuppdrag när andan faller på. Osv. Och den frihet jag får spenderar jag helst utomlands. Min sexualitet ska vi inte ens prata om eftersom jag gängat mig med flera kön, varit singel i hundra år och nu lever lyckliga i alla mina dagar med min donna. 
 
Och jag pratade rätt mycket med honom om detta innan han dog. Att jag inte hade någon spikrak väg, och att alla andra syskon redan var klara med sina liv. Att dom hade sina utbildningar, hade fast partner, kids osv osv. (mvh pubbeunge.) Och hur han tyckte att jag hade något på g, och att jag inte behövde göra som mina syskon. För det hade ju dom redan gjort. Så skönt att han sa något sånt, och synd att han inte gjorde det när jag var 14.
 

Jag vet inte hur mycket jag tror på dessa konstruktioner? Ska en ta det med en nypa salt kanske? För prestationskraven kommer en ju inte ifrån, även som lillasyskon? Jag tänker mest att jag begåvats med tre fantastiska människor som jag knutits sammans med både blodsband och hjärtdunk. Att jag har tre personer att vända mig till när livet går åt helvete, vill grilla på landet eller snacka minnen om pappa. Vi är så jäkla olika, men jag gillar att se delar av pappa i dom. Hur vi alla har egenskaper, sägningar, rörelser och handlingar som speglas i honom. Att en helkväll som fastnar i hjärtat kan bestå av tänd brasa, några skålar chips och en kortlek - mer än så krävs inte för att jag ska ha det riktigt fint ihop med dom. Och jag älskar känslan av att veta att våra kids kommer hänga ihop på landet, bilda en drös med kusiner som bildar sina generationer. 
 
 
Denna sitter på vänster ben och är en hyllning till mina syskon. Det är kinesiska tecken och betyder "fyra små rätter". Och som svar på er fråga: jag är alltså rätt nummer fyra: kyckling i curry. 
#blogg100, dag 46

på gränsen mellan lättnad och ångest.

Publicerad 2014-04-16 18:42:00 i plugg,

 
Så här jävla glad kan en se ut när en precis gjort klart sin sista intervju till uppsatsen. Uppsatsen handlar om ämnet hatbrott mot transpersoner och jag skriver C-uppsatsen i kriminologi. Åtta intervjuer har det blivit totalt och jag börjar sakta men säkert måla upp en bild mentalt för hur det ska gå att baka samman till en uppsats. Så nu är själva materialet insamlat. Vilket innebär att det ska transkriberas, ventilieras, analyseras, omformateras och hamna på papper. 
 
Mmm. Visst kan det vara gött att känna att en presterat riktigt bra och bara njuta av det i några sekunder? Känna den där lilla känslan av stolthet, klappa sig själv på axeln och mentalt skriva till några rader på "tack-stycket" i uppsatsen. 
 
 
... för att sen inse att en fortfarande måste skriva på teorin, tidigare forskning, metod osv osv. Den dagen jag bakat samman min första uppsats och den gått iväg till min handledare, då kommer jag boka in minst två resor.
 
 
Och jag undrar om alla känner såhär? Vissa dagar när jag bölar över datorn kan jag undra om det här konstrueras på samma sätt som genus? Att det är könsstyrt att ha ångest över sitt plugg? Eller har alla oavsett kön lika mycket ångest, oro, panik och ont i magen över en jävla skoluppgift? Eller är detta något som tillhör prestationsprinsessor och duktiga flickor? Känner andra lika mycket oro som jag gör? Jag kan vakna om nätterna och börja formulera meningar, listor jag ska bocka av och saker jag ligger efter med. Stundtals växlar jag mellan raseri över mina egna känslor och den där ständiga oron över att ligga efter. För den där känslan finns alltid närvarande - att inte räcka till, att inte hinna med eller att inte veta om det är tillräckligt. Då spelar det ingen roll att en haft en riktigt jävla bra intervju samma dag - den känslan drunkar lätt i känslan av stress, ångest och oro över att inte prestera tillräckligt. 
 
 
Och betyg ska vi inte ens snacka om. Mitt enda krav för denna uppsats är att jag klarar G. Resten är så irrelevant att hälften skulle räcka. Det är ett medvetet val från min sida. Jag får inte bry mig om betyg. Mitt psyke pallar inte att sträva efter en viss bokstav eller X antal stjärnor. Jag vill klara mig och resten ovanför det kvittar. Jag vill ha godkänt och jag vill göra mina intervjupersoner rättvisa, resten är utanför min kontroll. Den sortens prestationsprinsessa gick in i väggen och dog en termin efter min pappas död - och hen kommer aldrig grävas fram igen. 
 
#blogg100, dag 45

sex och makt

Publicerad 2014-04-15 22:08:13 i Sex osv., feminism, genus osv.,

För er som inte har möjlighet att se varken Liv Strömquists fantastiska pjäs eller Aleksa Lundbergs magiska uppsättning om transpersoner - så får ni inte missa SVT´s tema "sex och makt". Jag tittar visserligen aldrig på tv, men jag älskar när det finns bra serier, filmer och dokumentärer tillgängligt. Kultur i olika former ska i så lång utsträckning som möjligt finnas tillgängligt för en så stor grupp som möjligt. Gärna gratis. 
 
 
Just nu går det att se sju stycken kortfilmer under temat sex och makt. "Pleasure", "Ta av mig", "Ladyboy", "ABC", "Boygame", "Unplay" och "Love" heter filmerna. Den som visades först var Pleasure och har regisserats av Ninja Thyberg, som var med i panelen på Bio Rio i söndags. Och den går bara att se i en dag till! Så spendera 14 min av ditt liv väl inom de kommande dygnet. 
 
Jag och E har hittills sett Pleasure och Ta av mig. Bägge är extremt sevärda och mycket tankar och känslor hinner skapas på en kvart? Det måste ju vara svårare att lyckas åstadkomma det på 15 min istället för 90 min? Fattar inte hur dom lyckas, men det gör dom. Recenssioner av samtliga kommer senare.
 
#blogg100, dag 44

ett uppror

Publicerad 2014-04-15 09:41:54 i feminism, genus osv.,

 
Jag var och såg Ett uppror - the transgender version i går. Och det kan ha varit det mäktigaste jag sett på länge. Ja, Liv Strömquists uppsättning var kul, peppande och jävligt magisk. Denna var allt det + så mycket mer. 
 
Det handlar om trans, cis, sex, förtryck, hatbrott, den vita mannen och ett samhälle som aktivt konstruerar trånga könsmallar som förstör för individen. Det är så mycket i vårt samhälle som dagligen konstrueras och som vi alla är med och är ansvariga för. Men det är inget som vi kan skjuta åt sidan längre. Det är strukturer, tankemönster och människors beteende som måste förändras och omformateras. 
 
Aktiva handlingar som kränker avvikande sker dagligen. Ibland flera gånger om dagen för vissa. Det handlar om människors okunskap, rädsla, förakt och oförståelse för individer som avviker från två trånga könsmallar som passar få personer. Avviker en - väntar straff på olika nivåer. 
 
Jag önskar att så många som möjligt hinner se föreställningen nu när den spelas under april, och jag hoppas att dom får fortsatt stöd och får spela många gånger till. För makthavare, politiker och vita cis-män. Samt för skolor över hela landet med tillhörande eftersnack och frågestund. För människor behöver öppna ögonen, få en smocka av kunskap och se hur världen egentligen ser ut. Ibland tänker jag att det måste vara skönt att inte veta så mycket egentligen, att leva i sin lilla trygga bubbla där alla mår bra. Men alla andra? Som hotas och hatas? Trakasseras och misshandlas? Som antingen exotifieras eller osynliggörs? Som blir freaket, exemplet för gruppen eller den som ska kunna svara för allt som gruppen hen tillhör förväntas veta, känna, tycka, tänka. 
 
 
Sen jag kickade igång mitt uppsatsarbete har jag läst mycket om transfoba hatbrott, jag kan statistiken och jag har lagt pussel med lagtexterna. Pjäsen igår gjorde det hela snäppet mer verkligt och tände ännu en gnista inom mig. Det finns så jävla mycket kvar att kämpa för. Så många strukturer och normer som måste raseras och omformateras. För människors rätt att leva och vara som en nu önskar.
 
#blogg100. dag 44

Liv Strömquist tänker på dig

Publicerad 2014-04-14 14:16:00 i feminism, genus osv.,

Om det är en sak du ska göra i höst förutom att baka kanelbullar eller klä ut dig töntigt (ej sexigt) på halloween - så är det att se "Liv Strömquist tänker på dig"! 
 
Den går nu i vår men även i höst på Elverket, Dramaten. Och för kids upp till 26 år kostar det bara 100kr! Det är ett kap. 70 min feministisk pepp, kultur, pepp, rysningar, hysteriska skratt och en göttig varm känsla i magen. Hurra! Jag var på riktigt lycklig och lite fnissig när den var färdig? Och en besatt känsla i kroppen av att vilja se den minst en gång till ❤️ 
 

#blogg100, dag 43

mitt stöd

Publicerad 2014-04-13 17:23:00 i feminism, genus osv.,

I dag när jag var med i panelen så blev det framför min största publik hittills, kanske 60 pers? Jag är främst van vid att utbilda och föreläsa för grupper mellan 15-25 pers. Så detta var rekord. Och i publiken satt ett gäng nära vänner som peppade och stöttade. 
 
Och jag blir så varm i hjärtat av sånt. Att mina nära liksom peppar konstant i allt jag gör. Det är inte längre någon som blir besvärad för att jag upplyser om sex eller tycker att jag kanske borde sänka kraven - jag har istället folk som vill höra mer, tycker jag är bäst och ständigt peppar. Så jävla vackert och bra. 
 
För jag älskar att peppa alla i min närhet, även om jag inte kan just den branschen kan jag bli starstruck av en vän som kickar igång ett projekt, en annan har sålt in en text till en tidning och en tredje har köttat en monster-tenta. 
 
Och det betyder så mycket. Både att peppa själv och att veta att dom tror på mig, hejar och stöttar. För alla ni som älskar SATC - ni vet väl att dem typen av vänskap och pepp som dom skapar, aktivt leder till att kvinnor når högre positioner. Källa: en amerikansk forskning. 
 
Och oavsett om en gillar SATC eller inte - tack för att ni var med i dag! ❤️

#blogg100, dag 42

A-märkt filmfrukost

Publicerad 2014-04-13 09:46:00 i feminism, genus osv.,



Hurra, snart kickar vi igång! Det blir ekologisk frukost, panelsamtal och film. Och jag kommer att delta i panelen och prata om allt från kvinnors framställning på film, klädernas betydelse, sexualitet och film från 90-talet. Så jävla peppigt! Kom kom ❤️
 
#blogg100, dag 42

jag och bibeln

Publicerad 2014-04-12 11:56:00 i Sex osv., plugg,

Jag minns första gången jag såg boken hos stadsbibliotekets VNDP-hylla, och jag för första gången fick se ordet i print. Tidigare hade jag med rosiga kinder googlat det, och nu fanns det en hel bok om ämnet. Känslan var överväldigande. För mig blev det ett bekräftande om att jag mina drömmar kunde bli något. Det var inte jag som skulle "ändra inriktning" eller ett ämne enbart för gubbar som läst 17 år på högskolor och forskat i 30 år. Även yngre generationer kunde få tillgång till ämnet och jag blev en av dessa.
 
Åren har passerat och nu har jag haft en handfull av medförfattarna i olika kurser, det här häftigt. Jag har tredje upplagan som kom år 2010, och det finns redan saker som borde putsas upp och fixas med. För precis som med alla områden behövs det ständigt fyllas på med ny kunskap, färsk forskning och nya mål att ta sig an.
- och ja, givetvis är ett av mina stora mål att en gång få en text publicerad i en av upplagorna. Den drömmen. 
 
Min plan var att använda boken inom ett område jag skriver om just nu för en artikel. Och den fakta som finns är på ca en sida. Och är skrivet på ett värdelöst sätt. Så ja, inom sexologin finns det ständigt nya områden att forska inom. Dvs min wannabe-framtid.
 
#blogg100, dag 41

gräsänkling

Publicerad 2014-04-11 14:48:00 i kärlek,

Alltså detta leende är ju knappast något en kan fejka. Det är ungefär så jag ser ut när vi hänger. Förutom när jag är trött/hungrig/stressad. Men resten av tiden spenderar jag fånflinande. Och jag kan komma på mig själv att fånflina bara hon är nära, eller när jag tänker på henne, när vi säger hej efter att ha varit ifrån varandra några timmar eller efter några riktigt fina kyssar. Att en kan älska en annan människa så mycket som jag gör? Ibland känns det för bra för att vara sant. Men det är liksom min verklighet, magiskt. Denna fina varelse vinkade jag av vid tåget - så nu är jag gräsänkling hela helgen.
 
 
 
Och jag kommer spendera helgen ungefär på detta vis: transkribering, pizza/spelkväll med ett gäng hos oss, fika med Fridah, planering inför artikelmedverkan för DN, Liv Strömquists show på Dramaten, plugg, övernattning hos Anna, skriva på en artikel, plugga, delta i panel under Bio Rio´s A-märkta helg, plugg, bebismys, söndagsmiddag hos la familia. Mmm, älskar struktur. 
 
#blogg100, dag 40

viktig undersökning

Publicerad 2014-04-10 21:20:48 i feminism, genus osv.,

Hallå alla! I morgon stänger denna undersökning. Det är Föreningen Storasyster som håller en anonym undersökning om sexualitet efter sexuellt våld. Känner du igen dig på denna beskrivning:
 
"Detta formulär är till för dig, mellan 15-25 år, som har varit med om sexuella övergrepp/våldtäkter. Formuläret är helt anonymt och du svarar på de frågorna du själv vill svara på.

Svaren du ger behöver inte bara behandla nuet, utan kan även handla om tidigare upplevelser. Exempelvis kan dina svar visa på hur det var för dig första tiden efter övergreppet/våldtäkten." - så vore det en bra sak att fylla i. Föreningen Storesyster hjälper dagligen unga personer som blivit utsatta för sexuellt våld/våldtäkt. Dom erbjuder stöd, utbildar volontärer och arbetar med dessa frågor på många olika plan i samhället. Föreningen är feministisk, politiskt och religiöst obunden. Så jävla fint, vettigt och bra! 

 

Får jag mer tid över i höst är det förmodligen denna förening jag kommer volontära för. Har velat göra det under en längre tid, men har inte hunnit med det än. 

 
#blogg100, dag 39

hellre ett kryss för mycket

Publicerad 2014-04-10 14:26:00 i Sex osv., plugg,

Det var lite det som var temat för höstens val. Genusvetenskap II eller genusvetenskap B är målet. Det vore så kul att bara kötta genus, ösa på med mer kunskap och grotta ner mig i långa diskussioner. 
- eller så kanske något annat händer och jag plockar en 7,5a här och en 7,5a där. Eller så blir det något helt annat. 
 
Efter att jag bytte fokus från att köra på med masterprogrammet i sexologi nere i Malmö, så är jag istället öppen för förslag. 
- mastern vill jag ta. Utan tvekan. Men jag har inte samma hetsiga fokus, utan det kommer ske längre fram. Dessutom måste jag samla in alla intyg, papper, diplom och övrigt plock jag åstadkommit under åren. Som jag även kommer ha när jag ansöker om min auktorisation som sexologisk rådgivare hos Svenska sexologiförbundet. Men det tänkte jag ägna mig åt i höst. + utbilda och föreläsa. (Eller prata i radio om jag får ett program :))

#blogg100, dag 39

könade stolar

Publicerad 2014-04-09 13:10:00 i feminism, genus osv.,

När jag läste kursen "Design, genus och estetik, 7.5 hp", (fråga mig inte om varför,) så gick vi igenom hur saker kommer till liv genom design. Varför möbler, bilar och exempelvis kontorslandskap ser ut som dom gör. --> Män, män, män. 
 
Det var några som började undersöka hur det kommer sig varför vissa (kvinnor) får specifika återkommande skador i ryggen, axlarna, skuldrorna osv. Och började snabbt se en röd tråd mellan position under arbetets timmar, hur dom hade benen, armarna och axlarna. För att borden ser ut på ett sätt och hänger samman med hur stolarna ser ut. 
- och slutsatsen var: allt är utformat efter en mans kropp. Längden, bredden osv är utformade för att passa en genomsnittlig man. 
 
Detsamma gäller bilar - och ja, det går att ställa in höjden, ryggstödet och hur en når med benen till pedalerna. Men grundinställningen är att bilen ska vara lämpad för en mans kropp. Och givetvis finns det tusen och tusen olika sorters kroppar - men det är den manliga norm-kroppen som har skapat mallen (den är ju ändå normen) och som resulterat i att alla som faller utanför den mallen får skador på kroppen. 
 
Detta innebär ju att det inte direkt är en slump att jag, som är ca 10-20 cm kortare än den manliga norm-kroppen har en ryggrad som popcorn, ständigt ont i skuldrorna och axlarna för att jag sitter skevt pga bordets höjd och hur det skär sig mot min kropps position. Det är ingen slump att datorn är formad som den är eftersom tangentbordet är utformat efter en mans hand. Osv osv. 
- detta kan även belysas inom såväl husgeråd till vattenslangar - 99 % av alla produkter som finns i vår omgivning är utformade efter det förväntade könets mottagare. 
 
Och jag undrar lite hur skolans miljö är utformad? Vilka stolar, vad för slags bord och hur är lokalerna utformade. Nu tänker jag inte ens hur ett funkisnormsperspektiv - för det är en annan, mycket större diskussion och som förmodligen pekar på otroligt mycket mer fel än denna. Men det är ändå intressant ett belysa hur ens närmsta miljö är utformad och vad som är målet med det. Nu tror ju inte jag att folk med makt aktivt tagit in möbler som är smärtsamma för folk utanför normen. Dom har förmodligen ingen aning om hur industrin och skapandet av möbler ens ser ut eller påverkar individer.
 
#blogg100, dag 38

drömmen

Publicerad 2014-04-08 23:01:00 i Sex osv.,

Tänk att ha denna via sängen, eller i köket, eller i hallen, eller varför inte ha lite skålar utspridda här och var över hela lägenheten - för att på så sätt försäkra sig om att såväl kondom som glidmedel finns till hands när det behövs som mest. 
 
Många kids förklarar under föreläsningar att i stundens hetta kan en inte alltid tänka på kondom - och visst är det så. Det en kan göra då är att placera ut kondomer, glid osv på platser under dom där stunderna när kåtheten inte direkt är närvarande. Men som ett förberedande steg inför. Så har en kondomen med i tänket såväl innan, under och efter sex. 
 
#blogg100, dag 37

när livet är en schlager

Publicerad 2014-04-07 23:25:00 i kärlek,

I morgon firar vi två månader som förlovade! Hur fort tickar inte klockan på? Och det är så många datum precis i början av varje månad som känns lite extra: 3e = vår månadsdag, 8 = förlovningsdag och utöver dessa händer det att vi firar datumet för första kyssen och minns första tiden ihop lite extra. Hur länge håller en på med sånt? 
 
Ja jag vet inte, men jag älskar det. Jag älskar att pausa uppsatsångesten för några timmar och ägna tiden åt att hångla, fnissa och fira kärleken på lite olika sätt. För hur jävla ofta i livet träffar en rätt? Sådär rätt som det faktiskt kan bli när både hjärta, hjärna och mage hajar till på samma gång? Kanske en handfull gånger för vissa, kanske lite färre för andra. Och för några kanske det sker en gång. Och jag har lovat mig själv att njuta så jävla mycket konstant av detta. 
 
Eftersom jag ska på mingel imorrn så firade vi spontant (på bådas initiativ) med rökta räkor och saffransaioli, Veckans brott, hångel, wienerbröd osv. Som jag dyrkar denna donna ❤️
 
#blogg100, dag 36

det här med finnar.

Publicerad 2014-04-07 14:42:09 i min vardag,

Är det en bit med kroppen jag ännu inte riktigt fattat trots alla studier, år av erfarenhet eller kunskapssökande - så är det där med finnar. Det hänger ihop med talgproduktionen och det resulterar i små gula prickar en vill klämma och det leder till tillfredställelse när en lyckas och det istället blir en röd blämma med blodspår. 
- men varför? Vad är det i kroppen som kickar igång detta och varför skapar min kropp detta?
 
Och vem smällde i mig myten att "det där går över när du blir vuxen". Jag får handla på systemet, äter inte särskilt ofta chips till middag, är förlovad, har sambo och har arbetat vitt och lagligt sedan minst sex år tillbaka. Jag kan enligt många olika fack kategorisera mig själv som vuxen. Men finnarna dyker upp. Vid stress, vid oro, vid en lite för hög läxhög, vid nervositet, vid dålig sömn, vid mycket svett, vid kassa matrutiner, vid sockerintag, vid mens, innan och efter mens, och vid ännu mer stress. Dvs ungefär var dag i min månad innehåller anledningar till att jag får finnar. 
 
- just nu tänker jag på min uppsats ungefär 17 timmar om dygnet. Mer eller mindre aktivt finns den ständigt med. Och när jag äntligen gjort mig av ovanan att klia sår i hårbotten, får jag istället en utblommning av finnar. Kommer detta att pågå fram tills den dagen jag lämnar in allt i slutet av maj? Många långa dagar tills dess. Fast till skillnad från när jag var yngre är det inte jobbigt i utseende-faktor, då var det en pina så fort huden fick blämmor, finnar, prickar och pormaskar. NU handlar det mer om att jag vill förstå varför min hud går bananas konstant. Men om en får välja mellan åkommor tar jag nog hellre stökig hud än stökig mage eller rubbad sömn. Är det inte ljuvligt att skriva uppsats? Just nu ägnar jag dygnets timmar åt att transkribera. 
 
 
#blogg100, dag 35

no tears for queers

Publicerad 2014-04-06 23:04:37 i böcker, hbtqi,

Jag har haft denna bok i min bokhylla sen flera år tillbaka, men aldrig riktigt kommit mig för att läsa den. Nu blev den plötsligt relevant i och med min uppsats. Har hittills kommit fem sidor och läser med en klump i magen. 
- ni vet scenen i Brokeback Mountain när en förstår att han blivit ihjälslagen av homofober? Ångesten, skräcken, oförståelsen och det där raseriet i bröstet - så känner jag konstant. Och jag vill inte ta in verkligheten. Det tar emot, men likväl nödvändigt. Det är en tunn gräns mellan att läsa statistik och tekniska rapporter - i jämförelse med reportage om verkliga personer. Det är taget ur samma verklighet, skrivet på ett hjärtskärande och naket sätt. Återkommer när jag läst klart. 

#blogg100, dag 34

vote for Gudrun

Publicerad 2014-04-05 14:56:00 i feminism, genus osv.,

 
Jag fastnade aldrig för filmen om Napoleon Dynamite, men visst minns jag den fantastiska dansscenen. Och nu finns den i en ännu peppigare och vettigare upplaga - fast för Gudrun! I filmen dansar Napoleon för sin vän Pedro och för Pedros kamp att komma med i elevrådet. I detta fall handlar det om att F! ska in i EU-parlamentet där röstningen är den 25/5 och sedan in i Riksdagen där valet sker i september. Som jag längtar tills valet kickar igång. 
 
Oavsett vad en röstar på, så kan en bara medge att videon är fantastisk. Och att det aldrig går att undkomma hur jävla viktigt det är att alla går och röstar. Vi lever i ett demokratiskt land och det är ens skyldighet att rösta. Och för att demokratin ska fortsätta åt rätt håll är det ju av värde att vettiga personer får plats. Med detta menar jag inte att alla nödvändigtvis behöver rösta på Gudrun eller liknande, utan snarare att en röstar. Att en vill påverka, vara en del av demokratin och förändra samhället. 
 
#blogg100, dag 33

vad hade hon på sig?

Publicerad 2014-04-04 14:11:00 i Sex osv.,

Bio Rio har börjat med A-märkt film och kommer att ha en tema-helg andra helgen i april. Här kan ni läsa mer om detta. Det kickar igång fredagen den 11e april och avslutas på söndagen den 13e april. Och under ett evenemang på söndagen som Beyond Retro håller i, kommer jag att vara med. Det kommer att vara en filmfrukost med panelsamtal - och jag är en del i panelen. Hurra! 
 
För ja, jag älskar A-märkt film och jag älskar att diskutera. Konceptet är fantastiskt och det är en ära att få vara med under denna dag tillsammans med ett gäng fantastiska personer. För att sammanfatta vad en A-märkt film är: filmen ska innehålla minst två kvinnliga karaktärer med namn som någon gång under filmen samtalar med varandra om något annat än män.  Det finns mer info här
 
- och det kanske känns fånigt, överdrivet eller fjantigt att vi ens år 2014 behöver märka ut filmer som innehåller detta? Lite som att vi kanske borde lägga tiden på något annat, vettigare? Fast vet ni, vänd på frågan - hur är ALLA ANDRA filmer som inte har detta märke på sig, hur är dom upplagda, filmade. skapade? Och på vilket sätt påverkar dessa filmer tittarna? 
 
Så ja, självklart är detta en vettig fråga att lyfta och givetvis är det intressant ur ett mänskligt och feministiskt perspektiv att lyfta hur kvinnor och män - hur kön över huvud taget, framställs på film. Visst att filmer ska underhålla. Men även spegla samhällen, liv, händelser, konstruktioner och livsöden. Osv. Då är det viktigt att poängtera hur skevt kön framställs på film. 
- filmen vi kommer att prata om under denna dag är Virgin Suicides. Jag håller just nu på med boken och ska se om filmen ett par gånger innan det är dags. 
 
 
Och trycker ni här kan ni beställa biljetter! Kom kom kom! Klicka i att ni vill gå "A-märkt filmfrukost. The Virgin Suicides + samtal" som är på tre timmar och kostar 160kr. Då ingår frukost, samtal och film. Ett kap! Och det hela kickar igång klockan 11.00. 
 
#blogg100, dag 32

åtta månader!

Publicerad 2014-04-04 09:26:53 i kärlek,

För åtta månader var det en av sommarens varmaste dagar, Stockholm bubblade av kärlek/pepp/stolthet och Prideparaden tågade genom stan. Hennes hand var i min och jag trodde mitt hjärta skulle brista och bubbla över av alla känslor. Hon fick träffa min mamma, mina vänner och jag ville skrika högt när hon viskade i mitt öra och frågade ifall jag ville bli hennes tjej när vi satt omslingrade i tanto omringad av minst tusen människor. Jag flinade och smsade till Natti som satt trettio centimeter bort som flinade lika stort när hon läste om vad precis som hade hänt. 
 
Och vi klickade i på fb att vi var ett par och världen stod i brand. Pendlingen övergick till att ske allt mer sällan och avtog efter ett tag. Kanske snabbare än många väntade sig. Precis som med förlovningen som många tyckte skedde alldeles för fort. Och det där med tiden, att folk har en tendens att räkna veckor och månader för att sedan räkna ut att vi gör allt alldeles för fort. Men hur klockar en kärlek? När är tiden mogen och vad är lagom för att mäta rätt tid för en förlovning? Jag vet inte? Kanske just för att jag bara aggerar efter det hjärtat skriker. Hade vi haft en näve sperma hade jag säkert velat få till en unge också. (Fast just den biten får gärna ta några år.) 
 
Kärlek gör en korkad och en gör som hjärtat vill, och jag har aldrig varit lyckligare. Ibland kan det kännas så futtigt med dom månader vi samlat på oss, som att vi redan levt flera liv tillsammans. Kanske hänger det samman med att jag kände att det var något som bara klickade efter några dygn i hennes närhet, eller så kanske vi just träffade varandra under precis rätt tid i livet. Detta är ju anledningen till att jag tycker att kärlek är det finaste och knäppaste som finns. Hur våra hjärtan, sinnen, hjärnor, kön och läppar bara klickade på samma gång, exakt samtidigt.
 
När jag tittar på bilderna ovan suger det till i mig, jag med mitt stökiga hår som aldrig ligger på samma sätt och ditt leende som matchar dina gnistranden ögon. Dom smörigaste kärleksballaderna ligger i lä om en jämför med alla tankar, texter och sägningar jag har sparade om och till dig. Min fina kärlek, som jag längtar tills vi firar 80 månader, minst. 
 
#blogg100, dag 31

färdig med utbildningen!

Publicerad 2014-04-03 14:55:37 i Sex osv.,

Igår avslutades utbildningen för fritidsledare i Hallonbergen/Sundbyberg. Hurra! Och det blir ett sådant annorlunda koncept när det sker under en längre tid. När jag kör skolpass för RFSL och RFSU hänger jag med personerna i 90 min. Vid workshops för RFSL Ungdom är det några timmar och vid COL´s utbildningar handlar det om 9h totalt. Och utöver det har jag hållt en två dagar lång utbildning. Denna utbildning har ju hållt på i tre dagar utspritt över flera veckor - och det är stor skillnad på hur mycket en hinner med och vad resultatet kan bli. 
 
Vi har ju varit tre personer som tillsammans utbildat ett gäng fritidsledare, och vilken utmaning det varit. Så lärorikt att hänga med fritidsledare och förstå deras yrkesplats, vilka dom hänger med och vilka utmaningar dom arbetar med dagligen. Samt hur en kan införa sexualupplysning i deras dagliga arbete. 
 
Till skillnad från skolpass har vi 90 min avsatt enbart till information, upplyssning, diskussioner och vettiga samtal med kids i blandade åldrar. På deras arena kan det handla om att dom fångar en fråga i luften och kör en diskussion, att någon undrar vad mens är eller hur det egentligen går till när en frågar chans. Eller undrar vart kondomer finns, vad sex är eller varför tjejer och killar har olika sexuellt utrymme. Osv osv. Det finns så mycket frågor och så mycket information som behöver nå ut till kidsen. 
 
Nu har vi väl kommit lite mer än halvvägs. Framöver kommer en rad återbesök ske på de olika gårdarna när vi ska hänga med personalen, träffa kids och hålla i olika workshops, temakvällar eller peppa personalen i deras fortsatta arbete. Peppigt värre!

 
#blogg100, dag 30

att tänka som en femteklassare

Publicerad 2014-04-01 22:46:00 i Sex osv.,

Hade mitt tredje mellispass för RFSU idag. Ett mellispass riktar sig åt målgruppen kids som går på mellanstadiet. Vi använder orden snippa och snopp, pratar mycket om ja/nej-känslor, puberteten, kroppen, känslor, kärlek och hur den kan se ut på så otroligt många olika sätt. 
 
Till skillnad från när jag håller RFSUpass för kids på högstadiet eller gymnasiet - ställs det ca tusen fler frågor på mellispass. På riktigt tusen frågor. Och som jag njöt. Det var minst tre armar i luften konstant, och då bestod gruppen mellan 11-15 personer. Så jävla fint med frågvisa kids. 
 
Och jag minns hur det själv var, när jag gick i fyran. Då förklarade min lärare för mig att jag var väldigt intelligent, så pass intelligent att hen inte ville att jag skulle bli kock (som jag ville då) - eftersom det vore slöseri med min kunskap att stå och slava i ett kök. Detta ledde senare till prestationsångest som ledde till terapi lagom till att jag avslutat ettan på gymnasiet. Men det är en annan historia.
- förutom att hen ansåg att jag var intelligent, förklarade hen att jag måste våga ställa mina frågor. För om jag inte ställer några frågor, kommer jag inte heller att lära mig något. För ingen kommer ställa mina frågor åt mig. 
 
Den inställningen hänger ju kvar än idag. Jag är alltid den som hellre ställer tre frågor för mycket än inte fattar något. Och jag tror och hoppas att dagens kids uppmuntras att tänka på ungefär samma sätt. Inte att folk som jobbar i kök är ointelligenta (hur en lärare ens kan säga så?) - utan att alla uppmuntras till att söka kunskap, ställa frågor, ta plats i klassrummet och ifrågasätta krångliga ord, jobbiga meningar eller information som inte går riktigt in.
 
I dag pratade vi bland annat om ifall Jesus var omskuren? Ifall varje spermie har en egen hjärna? Ifall barn föds ur urinhålet? Om en bär på sexlingar, vilket barn föds först? Om det beror på pappans längd när barnet kommer att få mens? Diskuterat om en kan bokstavligen flirta med ena ögat? Ifall den ena tvillingen dör i magen, ifall bägge får ligga kvar i magen? Hur det kan kännas att inte vara kär alls? Osv. Som jag älskar kids. 
 
ps. det är när jag haft ett möte likt dessa som jag avundas alla lärare, förskolepedagoger och fritidspersonal - vilekt jävla pang-jobb ni har! Som ni påverkar, gör skillnad och är med i skapandet av små magiska individer. 
 
#blogg100, dag 29

Om

Min profilbild

Caro Wikbro Carlén

jag arbetar som sexualupplysare och har huvudfokus hivprevention och säkrare sex. förutom det gillar jag att läsa, feminism, hångla med min donna, mina queens, New York, att äta, vettiga serier, genus, att resa och att diskutera. och det är ungefär det jag bloggar om.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela