Sweet Lolita

Wow! Jag har ju varit en i läs-svacka, inte på det sättet att jag inte läser, för det har jag ju gjort under alla akupunktur-besök, till och från jobbet och på kvällar osv. Men läs-svacka på det sättet att jag inte varit nöjd med böckerna jag läst. Det har varit tråkigt, dåliga dialoger, märkliga karaktärer och bara dåligt. Men nu är jag inne i någon bra period igen - och jag kände att det vände efter att jag läste Sweet Lolita. Den är skriven av Kicki Sehlstedt och ges ut av Pirat förlag.

Boken har två huvudpersoner som flätas samman tack vare den ena personens syster. Kajan Berglund jobbar som professor på kriminologiska institutet på SU och är en ganska härlig om än överdriven karaktär. Hon är självständig, älskar att stå i rampljuset, drar sig inte för att spekulera i fall som inte blivit lösta och kommer gärna med egna spekulationer som hon är övertygad om är 100% rätt. Och hon tar plats, rent fysiskt också med sin kropp och med sin röst. Uppskattar att vara ensam med sitt pussel och sin whisky. Hon är liksom en kvinnlig GW. Vilket är både härligt och överdrivet och kul. GW i sig själv är ju en parodi på sig själv, och detsamma gäller Berglund.

Den andra karaktären Aida Svantesson jobbar som journalist på en tidning som jobbar mer undercover med gedigen research som kan gallra fram stora scoop. Just nu håller hon på med en stor artikel om unga kvinnor som har sex mot ersättning, men på ett ganska oväntat sätt får hon tips som kommer henne närmre än vad hon vill förstå. Dom båda karaktärerna flätas samman genom Bianca, Aidas syster är doktorand till Berglund, och plötsligt flätas deras liv samman. 

I utkanten finns även 13åriga Matilda som är en sådan där ungdom som vill att saker ska hända. Och som söker kickar, vill känns puls och som gör allt för att imponera på en tjej som är ett år äldre. Dom strippar framför kamera, raggar på qruiser och låtsas sälja sex för att sen sno pengarna. Och till sin hjälp har dom kläder, peruker och gosedjur som följer temat Sweet Lolita. Dom karaktärerna går hem, sänker åldern och genererar mer pengar. 

Och jag måste säga att det var avsnitten om Matilda som drabbade mig mest. För det fanns inga vuxna närvarande, vilket blir så otroligt tydligt vid upprepade tillfällen. Föräldrarna jobbar mycket, fixar mest hämtmat, pratar om hur vuxna hon och hennes syskon är och tar då på sig ännu mer jobb. Jag fattar att föräldrar varken kan eller ska hålla koll på exakt allt som ens kids gör. Men i det här fallet blev det tydligt hur dom hade noll koll och det speglades i hur hon reagerade och handlade kring sin sexualitet, sin kropp, jakten på kickar och viljan att få snabba pengar. I kombination med att hon dessutom ville imponera på en äldre tjej blir konsekvenserna riktigt läskiga. 

Men OBS: jag gillar att läsa om föräldrar som är frånvarande eller som inte kan hantera sina kids. För jag tror att folk som är föräldrar själva kanske får sig en tankeställare? Typ: när pratade jag senast med mitt barn? Vad gör hen om nätterna? Vad gör hen online? Vilka hänger den med? Vad tycker hen egentligen om plugget? Hur mår hen osv. För föräldrarna i den här boken kuggar på typ varenda fråga. Exakt som föräldrarna till Charlie i Pojken under bron 

Det jag verkligen gillade med boken var att läsa samma tidpunkt men ur flera karaktärers perspektiv, och hur det kopplades samman med telefonsamtal, möten eller mail. Den dramarturgin var riktigt snygg och bra. Utöver språket och dramarturgin innehåller ju den här boken ungefär exakt allt jag älskar att läsa om: kriminologi, sexologi, starka kvinnliga porträtt, mäns våld mot kvinnor och vad som händer när kvinnor reagerar och agerar, viktiga ämnen tagna direkt ur verkligheten osv. Bokstavligen allt jag fascineras av och alltid vill lära mig mer om fanns med i den här boken. Och språket hade ett riktigt bra driv vilket gjorde att det gick snabbt att ta sig fram genom alla hundra sidor och ibland kom jag på mig själv med att läsa för snabbt. Och ja, självklart längtar jag redan till del två! Sweet Lolita får fem av fem palmer!

 
 Författare Kicki Sehlstedt <3 

Valet

Imorse när jag peppade med kampsånger och provade röda klänningar kändes det hela ganska hoppfullt. Nu sitter jag här i mörkret och funderar över vad det är för värld vi kommer vakna till i morgon? Som det ser ut nu är var femte person emot mig och min frus existens. Att vi fick gifta oss, att vi ska få sperma och att vi ska få bli föräldrar. Det är så svårt att ta in att människor röstar med plånboken och inte med hjärtat. Att folk är hellre egoistiska än tänker på alla i samhället. 

Jag tror att nu när det blåser kalla mörkbruna, kalla vindar runt oss, att vi går mot en tid då det blir om möjligt ännu viktigare att öppna upp för ett mjukare, varmare och vettigare samhälle. Kärleken måste alltid segra. ❤️💕🌈
(null)

(null)

Akupunktur och PCOS

såhär kan en se ut efter sin trettioandra omgång av akupunktur. det i kombo med minst 13000 steg om dagen och kostråd har varit min vardag i 16 veckor och ska förhoppningsvis förbättra min PCOS. under hela den här tiden har jag funderat över hur det kommer sig att mellan 10-15% av alla fertila personer med livmoder förväntas acceptera läget med läkare som inte vet något, besvär/symptom från hell, psykisk ohälsa och att tvingas leka Sherlock Holmes bland slutna Facebook-grupper. när ska den här gruppen tas på allvar? mina symptom är ganska milda: övervikt, jättemycket ägg och oregelbunden mens. men kanske är min ångest, oro, humörsvängningar, svettningar och depressioner pga PCOS- vem vet? fb säger det iaf. 🕵🏻‍♀️ 



och jag tänker också - hallå alla bokmänniskor jag känner, när skriver vi en bok om det här? intervjuer med sakkunniga läkare, experter, personer med PCOS själva och gör en grundläggande bok om hur allt hänger ihop från menscykel till mående, hormoner och allt. en riktig bok som tar folk med PCOS på allvar, för det behövs. ❣️📍💉


(null)


Och nu är jag på väg mot Kvinnohälsan för de sista testerna! Tjoho!

Rich boy

 
Jag har hört alla prata om den här som vårens och sommarens STORA BOK!!, och något har liksom pirrat till i mig. Ska jag äntligen få läsa något som jag fastnar i? Som gör mig golvad och som får mig att känna något? Caroline Ringskog Ferrada Noli har skrivit boken Rich Boy som ges ut av Natur & Kultur. Och jag har tidigar lyssnat på hennes podd som hon har ihop med Liv Strömquist, men jag slutade lyssna på den efter några avsnitt. Och jag har även läst deras gemensamma bok som jag tyckte var skitdålig. 
 
Rich boy handlar om tre generationer kvinnor: Gully, Marianne och Annika. Gully förlorar sin man i en bilolycka och blir då ensam med fyra barn. Det yngsta barnet tycker hon minst om, Marianne. Marianne är för tjock vilket Gully tycker är jobbigt, och barnen bär hemmasydda kläder som hon medvetet syr för smått för att Marianne ska fatta att hon är tjock - och det här med tjockhet och tankar om att ens kropp är ful och tjock följer med genom hela boken. Och herre min jävla gud vad tråkigt det är att läsa om det. Jag kom på mig själv med att tänka att jag inte förstår hur förlaget kunde släppa igenom samma upprepningar gång på gång. Så himla tråkigt och gav ca noll till karaktärerna. Att dom äter enligt viktväktarna kan nämnas som en tidsmarkör, men att alla karaktärer har problem med mat, tycker att dom är tjocka och är "duktiga på att vara smala" var bara tröttsamt. Och ja, jag vet att ätstörningar såklart går i arv. Men ändå, det gav inget till karaktärerna öht. 
 
Om kapitlet om Gully var 30 sidor så kanske kapitlet efter om Marianne på 70-100 sidor och Annikas del var längst. Marianne lever med en man som först var hennes lärare och som hon sen lever ett långt och destruktivt liv med. Kaj som mannen heter är ett svin, men som är omtyckt av alla i deras närhet. Dom dricker mycket vin, pratar politik och vill förändra världen, men vacklar då och då i sina tankar. Hon har en bästa kompis som arbetar med utsatta kvinnor, men ändå lyckas hon inte rädda Marianne? Märkligt ändå. Och jag läste hela Mariannes kapitel med en tro om att dom två skulle få ihop det, men SPOILER: det får dom inte. 
 
Annika som är sista kapitlet jobbar som frilans, lever på sin pojkvän som hon egentligen inte är lycklig med och gör typ ingenting med sitt liv. Men så tar relationen slut och hon bryter ihop totalt. Flera gånger försöker hon få tillbaka honom och misslyckas gång på gång. Mycket av detta kapitel utspelar sig hos hennes psykolog. Och det var rent ut sagt skittråkigt att läsa. 
 
En röd tråd är att de olika kvinnorna såklart förekommer i varandras kapitel, men kanske inte på ett så härligt sätt som en kan tro. Gully är med och passar Mariannes barn när Marianne själv är ett vrak. Marianne skickar tabletter till Annika som hon tänker kan vara bra för henne. Och Annika tycker inte att hon känner sin mormor. Och en annan röd tråd är tjockheten och psykisk ohälsa. 
 
Helt ärligt, jag fattade inte varför folk har hypat boken och jag gillade den inte. Jag tyckte inte om språket, jag tyckte att karaktärerna var platta och det fanns stunder då jag kunde fatta att folk blir berörda av det som hände personen, men eftersom jag inte tyckte om någon av personenerna var det svårt att bry mig nämnvärt. Alltså scenerna där en fattar att Marianne får spö av sin man blir en ju såklart berörd. Men när Annika ligger och bölar över att hon gjort slut fastän hon velat det länge  - det bekommer mig liksom inte. 
 
Jag ser fram emot att diskutera den här med Jon i vår bokklubb och med Anna över ett glas iskallt bubbel. Eftersom jag knappt vet vad jag läst kan jag inte heller rekommendera den eller betygsätta den. Hepp!  
 

Ensamfrukost

Jag har läst så många studier som handlar om att kvinnor på resa vanligtvis skippar frukost, äter på rummet eller typ tar något stående i baren... medan män kan ta ett bord i mitten av ett rum och knappt bry sig. Det här med att finna sin plats i ett sammanhang drabbar oss alla olika. Så dom gånger jag är på resande fot brukar jag alltid äta ensam. Det är lite krispigt och folk glor på en som att jag var borttappad/morgonpigg partner som paxar plats åt förmodad snubbe/sexarbetare/osv. 

Ibland krävs det inte så mycket för att bryta mot normerna i denna bänga värld 🙆🏻‍♀️
(null)