taggad!

Jag minns inte sist jag var såhär taggad? Jag springer runt i hemmet som en ny-nackad höna och försöker tänka logiskt vad det gäller packningen. Hitills har några tröjor, ett dussin kondomer, en mössa, vantar och alla laddare packats ner... Hur många gånger kommer jag hinna byta om under helgen?
- det är grillkväll, champagnefrukost, kvalborg och valborg som ska firas!



- det är fina Philip som öppnar, så jag ska överraska med finkaffe och kakor! Det är ju ändå fredag, solen skiner och livet är fint. Sånt ska alltid firas.

rörd,

Åh, men världen är så fin idag! Fick precis ett fint mail med massa fina ord om något som jag gjorde för flera år sen. Som jag visserligen kommer ihåg, men som gjorde intryck på den människan. Åh, så fint. Sitter här i mörkret och är helt rörd i min ensamhet.


Att en liten fråga, för somliga svår som fan, för somliga rena döden, för somliga ett uppvaknande, för somliga ett sätt att bli sedd, för somliga inget speciellt - för somliga betyder det allt.



För mig är det olika beroende på vem som ställer den och med vilken ton, och samt i vilket syfte den ställs. Men med rätt människa, rätt tonläge och med rätt avseende kan det vara den bästa frågan av alla.

jag vill inte väcka ditt begär.

Jag möter deras blickar, och jag beräknar att mer än hälften utan problem kan vara i min pappas ålder. Vigselringarna gnistrar på deras vänstra ringfinger och jag frågar aldrig om de vill ha ett stämpelkort, vill bara att de ska ut ur butiken så fort som möjligt.

Jag möter deras blickar på bussen och tuben när jag pausar i något jag läser. De nickar, de ler, de vill hålla kvar min blick i sin och helst av allt att vi ska börja prata. Medan jag mest av allt vill byta plats eller ge dom en pungspark.


Det finns stunder då jag hatar mitt utseende. När folk tolkar mitt leende fel eller fastnar i mina ögon, spanar in min kropp som att jag vore ett stycke kött redo att ätas.