Pakten

Jag har haft Pakten hemma och bara väntat på ett tillfälle när jag kan få svepa den i en lång sittning. Michelle Richmond har skrivit boken och den ges ut av Natur & Kultur

Inleder med ett OBS: jag är ju ett fan av konspirationsteorier och är ju ett fan av flera, som tex 9/11… Och jag läste den här boken och tänkte att javisst, självklart måste det finnas liknande grupper runt om i världen. Paret Alice och Jake får en speciell bröllopspresent av en klient som Alice haft på sitt jobb som advokat. Paketet innehåller varsin penna, ett kontrakt och ett besök av en kvinna. De får frågan om de verkligen menar allvar med sitt äktenskap, och som nygifta svarar de såklart ja. Och om de är villiga att träffa andra gifta par som också sätter äktenskapet främst. Och det tackar dom också ja till såklart, och sen signar dom kontrakten. Målet är att alla ska upprätthålla lyckliga, livslånga äktenskap.

Dom får en manual som innehåller regler, allt från att en max får gå upp 1,5 % i vikt efter bröllopet, att alltid svara i telefon när ens partner ringer, boka in en weekend var tredje månad till att ge regelbundna presenter. Allt det där kanske låter helt ok, om än lite väl puschigt? Lägg då till att det är 100 % ärlighet som gäller, svartsjuka och otrohet är helt förbjudet och det gäller som sagt att alltid sätta äktenskapet först – i alla lägen. OM någon i äktenskapet bryter mot detta, bestraffas den ena eller båda. Allt står nedskrivet i manualen som Alice läser nitiskt eftersom hon är jurist. Medan Jake tar det lite pö om pö. Till en början tycker dom att det är härligt, de får gå på fina middagar, träffa rika och berömda människor och det är ju ganska härligt att få presenter och verkligen satsa allt på sitt äktenskap. Men mer och mer går det upp för paret att dom menar allvar med sina regler och lagar.

Och det blir jäkligt läskigt. Jag kan inte säga för mycket för jag vill inte spoila allt – men tänk er själva att den här ligan med människor har kontakter inom alla områden i samhället, de mäktigaste av de mäktiga ingår i Pakten. Minsta lilla snedsteg från det manualen och Pakten kräver leder direkt till bestraffning. Och det går inte att avsluta hur som helst…

Jag tänkte väldigt mycket på de olika projekt som genomförts genom åren där elever fått leka fångvakt och fångar och hur det spårat ut bara efter tolv timmar -  även remakes av det projektet har spårat ut fastän det bara ska vara på låtsas. The Wave gick också åt helvete. Vakterna under andra världskriget lydde bara order. Projektet där elever skulle ge frivilliga elchocker ledde till att de gav dödliga chocker – just för att de fick order om det. Osv. Med det sagt: det är så otroligt jäkla lätt att skapa grupptryck och skapa en gemensam vilja och ha ett mål att sträva efter. Därför tycker inte jag att det är något konstigt att en grupp människor gör sitt allra bästa för att rädda sitt eget äktenskap samt hålla koll på andras. Om det finns en gemensam känsla av att alla vill hålla koll, att den gemensamma uppfattningen är att de strävar efter något stort, ihop – då är det också rimligt att de gör det som krävs för att hålla ordning i leden.

Pakten var riktigt, riktigt obehaglig. Det gick inte att förutspå vad som skulle hända och det blev bara sjukare och sjukare. Jag behövde bokstavligen pausa boken vid flera tillfällen för att andas. Det var länge sen jag kände så för en bok. Och jag är fortfarande övertygad om att det finns flera Pakter runt om i världen. Pakten får fem av fem palmer.

Blybröllop

Blybröllop fick jag rekommenderad av fantastiska A som jag träffade på skrivresan i Furusund. Den är skriven av Sara Paborn och ges ut av Brombergs förlag

Irene är över 60 år, jobbar på bibliotek och har hela sitt liv varit gift med Horst. Hon föll väl egentligen för att han ville ha henne. Och sen har det bara pågått. Horst arbetar med att lägga kablar, Irene arbetar på bibliotek. Dom har tre utflugna barn. Det är egentligen inte så mycket som händer förutom att Irenes utrymme i deras gemensamma hem bara krymper och krymper. Hon har gradvis byggt upp en egen plats i hemmet med en bokhylla, böcker hon tagit hem från jobbet och skapat en egen frizon. Men utrymmet krymper och krymper för att Horst kommer på att han behöver sin musikutrustning där, och hon flyttar ner i källaren. Men knappt där får hon plats. En dag får hon helt enkelt nog när hon inser hur mycket hon offrat för honom och hur hennes intresse och yrke bara negligeras i deras gemensamma hem. 

 

Så hon bestämmer sig helt enkelt för att ha ihjäl honom. Genom blyförgiftning! Hon går från en lugn, stilla, foglig bibliotikarie till en hobby-kemist! Hon mixar, läser på, vältrar sig i recept och farliga vätskor. Och det är otroligt underhållande! Ja, självklart är det sjukt och sorgligt att se hur hennes man blir sämre för varje dag, hur han krymper som människa och hur hon ändå fortsätter. Men det är just hennes drivkraft som är det intressanta. Vad är det som egentligen kan få en människa att begå en sådan fruktansvärd handling som att mörda? Rent statistiskt och historiskt är det vanligast att kvinnor just förgiftar sina män, men jag har inte läst något så lustfyllt och underhållande om något så hemskt förut. Hobby-kemin fortsätter och hon tar reda på mer om kemi, fysik och gifter. Horst mår allt sämre, barnen börjar oroa sig och Horst chefs fru börjar få vittring av det som händer... 

Om du är sugen på att läsa en roman med en ganska ovanlig tvist, som är både rolig och allvarlig - då är mitt tips Blybröllop! Blybröllop får fyra av fem palmer. 

Paketlandet

Jag läste Cecilia Forss första bok direkt när den kom, Fislandet, och älskade den. Det var så himla kul att få läsa den först och sen ge den till mini-E som gillade den supermycket :)))))) Paketlandet är bok nummer två och även i den här är Märta med från bok nummer ett. Båda böckerna ges ut av Rabén och Sjögren.

Huvudpersonen i den här boken är Petra Petersson som jobbar som brevbärare, och hon är inte särskilt förtjust i barn. Eller hon avskyr dom. Att dom låter, skrattar, är små, rör sig - hon är livrädd för dom. En dag tappar hon ett av sina paket som hon ska dela ut som ett barn hittar och ska försöka lämna tillbaka. Det blir början på en vänskap mellan Casper som hittar paketet, Märta och Petra. Och dom förenas över sin kärlek till slajm. <3 

Förutom att den här boken innehåller fina teckningar av Anna Ileby, massa humor och fin vänskap. Jag älskar att Petra som är vuxen har en låtsaskompis, att hon älskar slajm och att hon blir vän med barn fastän hon egentligen är livrädd för dom. Låtsaskompisen är dessutom väldigt queer och härlig, något som jag älskar att upptäcka i barnböcker. <3  Vänskap över generationsgränser är bland det finaste jag vet. Dessutom är den väldigt rolig, jag fnissade mig genom hela, och jag hoppas att mini-E kommer tycka detsamma. Det här är en perfekt bok att läsa högt ur <3 

Paketlandet får tre av fem palmer.  

Vecka 36

Jag hittade den här i bokhyllan på hotellet och tog med den hem. Hittade även bok 3 och 5 av Sarenbrant, så jag tog det som ett tecken att börja läsa. Vecka 36 är första boken av Sofie Sarenbrant och ges ut av Damm förlag/Ponto Pocket. Numera är det Massolit förlag. Tror jag, det är Bookmark som ger ut henne nu.


Huvudkaraktären i denna historia är Agnes, höggravid, som försvinner efter ett bråk med sin man Tobias. Dom är nere i Brantevik ihop med sitt bästispar Johanna och Eric. Johanna är också gravid och det har funnits någon slags rivalitet om utbildning, man, barn osv. Självklart misstänks mannen direkt, men det mattas av en del senare när han är aktiv i letandet osv. Förutom att en får följa allt ur Agnes, Johannas och Tobias perspektiv får en även följa en polis, en vidrig journalist + en hel del grannar och personer som finns i periferin. Och det är ju intressant såklart, men det blev väldigt många olika människor att hålla i huvudet.

Och jag vill säga att jag började med att läsa alla blurbar, och jag ska nog sluta med det. För det stod att det var så otroligt mycket olika ”oväntade vändningar” osv. Och alltså, snarki barki. Det var typ en vändning och gärningspersonen var med ganska tidigt + hade flera vittnen. Så himla mycket vändning blev det inte om en är en person som klarade Musse Piggs Deckargåta som barn…

Självklart är det hemskt att en gravid försvinner och misstänks vara död, och det blev såklart snäppet mer spännande när en till kvinna hittas död (och det fallet löste dom typ inte?!). Men i övrigt, nej, inte särskilt mycket spänning. Jag var mest irriterad på alla karaktärer genomgående och jag bara väntade på alla vändningar som aldrig kom. Men jag måste nog prata om den här med andra som läst den, för jag fattade inte riktigt motivet, vad som hände med den andra kvinnan osv. Det var mycket olika personer som inte riktigt bidrog till något… Dock öppnade slutet upp för en fortsättning, så den måste jag läsa.

Vecka 36 får två palmer.

I dag ska allt bli annorlunda

Jag köpte den här boken från bokhandeln i Högdalen, jag gillar ju att stötta mindre kedjor framför typ Adlibris. I dag ska allt bli annorlunda är skriven av Maria Semple. Det är bokförlaget Etta som ger ut den. Semple har tidigare skrivit tv-serier som Beverly Hills, 90210, Mad about you, SNL och Ellen. Och jag tycker att det märktes?

Min tanke när en skriver tv-serie är att en och samma långa scen kan liksom ske under en dag, men att det i programtid är tre veckor. Alla som sett en svensk serie vet att de kan koka kaffe i en veckas program typ. Och detsamma gäller den här boken 339 sidor som utspelar sig under en och samma dag. Förutom några tillbakablickar som enligt mig borde ha kortats med ca 80 % styck. Det är ju helt sjukt att allt sker under en och samma dag, för det är högt tempo konstant – men ändå är boken så otroligt lång. 

Och vi börjar med tillbakablickarna. Jag tycker att det kan var intressant, att det är några scener här och där med en karaktär som sen visar sig vara mördare, moster, huvudkaraktärens mamma osv. Men att det är just korta glimtar, som bara får en att ana att något är på g. Nu var det bokstavligen en miljard sidor lång tillbakablick, där själva kärnan hade kunnat sammanfattas med max två sidor. – men, denna bok ska ju faktiskt bli film. Med Julia Roberts (!!) i huvudrollen och då är jag övertygad om att det kommer bli jättebra. Men i bok funkade det riktigt dåligt. Håll i hatten, jag ville slänga boken åt helvete varje tillbakablick. Visst, det gav en viss bakgrund och lite förståelse, men alltså snälla rara. Det behöver inte vara så jävla långt.

Boken handlar om Eleanor som är gift med sin man Joe och tillsammans har de sonen Timby. Just denna dag har hon bestämt sig för att påbörja sitt nya liv som innefattar en lunch med en vän, hon ska yoga, hon ska inte svära, hon ska ha sex med sin man osv. Typ ha en vanlig dag. Det hon jobbar med är att rita serier/skriva manus till tv-serier. Och jag kan helt ärligt säga att jag glömt, men det handlade om skriva/rita till tv iaf. Så hon ger råd till en kämpande författare som hon sedan springer in i flera gånger den dagen. Och hon springer även in i en gammal kollega som har ett manus som hon inte tänkt på på flera år.

 

Stundtals är den här boken rapp, rolig och jag vill bara ta mig vidare. Andra delar av boken är så tråkiga att jag ville lägga ner. Och utöver det har boken det konstigaste slutet jag någonsin varit med om. Det var så konstigt att det påminde om när en var barn och skulle skriva en saga och till slut tog fantasin slut så hela slutet brann upp/exploderade. (OBS: inte mitt sago-slut, men en kollega hade det som slut på alla sina historier i flera år…) I dag ska allt bli annorlunda får två av fem palmer.