sexualupplysare och bokälskare

Food Pharmacy - kokboken

Publicerad 2018-01-31 07:10:00 i böcker, girls <3,

Jag läste Food Pharmacy i oktober och jag skulle väl ljuga om jag sa att den inte förändrade en drös med saker i mitt liv. Och det här är fortsättningen, Kokboken, skriven av Lina Nertby Aurell och Mia Clase och ges ut av Bonnier fakta. Jag försökte få den som recensionsex men blev nekad, så när jag hittade den på biblan slog jag till. Men jag insåg direkt att jag behöver ha den längre än två veckor :)))
 
Jag gillar ju Clase och Nertby Aurell otroligt mycket. Jag prenumerar på podden, läser bloggen och jag har lagt om mycket av min kost efter att jag läste första boken. Det här var liksom bara glasyren på kakan: ännu mer information, ännu mer fakta, roliga recept och massa pepp. För jag tror ju på det här och min hjärna mår så jäkla bra av att äta efter deras principer: dra ner på socker och rött kött, äta mycket av olika grönsaker och tänka att jag ska lägga till saker istället för att utesluta. Jag fattar att det här inte är för alla. Men för min hjärna och för att slippa tänka på sjukdomar osv funkar det för mig. Och det mesta funkar att göra om till lchf vilket är perfekt för min pcos. Så hjärnan, kroppen och pcos jublar av att äta efter Food Pharmacys tankar. 
 
 
Och såhär, om en inte vill slänga allt med socker, tacka nej till varenda burgare eller köpa hem sju olika grönsaker: börja på ett helt annat sätt som passar! Istället för att bara äta gurka och tomat till middagen - lägg till något slags grönt blad! Kanske byt ut var tredje eller var femte köttburgare till halloumi. Och kanske ta bort det sockret du älskar minst. (typ tråkiga bullar från pressbyrån på jobbfikan eller godis som inte är ditt bästa!)
 
OBS: mina tankar gällande socker handlar inte om vikt eller ett sätt att banta. Det enda som ringer i mina öron är en fras som syrran sa för hundra år sen: "att äta socker är som att välja mellan cancer och alzheimers".  Och då är det bättre för min hjärna att käka socker som jag verkligen älskar och bara stressa mitt humör/blodsocker/förhållande få gånger, än att äta lite då och då av sånt jag inte tok-älskar. För att sluta med allt helt tror jag inte helt på, för kroppen/hjärnan måste även få njuta av sånt som inte är helt hundra :))))
 
Författarna Mia Clase och Lina Nertby Aurell. <3 <3 

vårdval - smårdval

Publicerad 2018-01-29 07:11:00 i bebis <3,

Vi fick hem ett brev för ett tag sen som handlade om att vi skulle få välja avdelning för vår fortsatta behandling för att få barn. Vi har ju vårdval i Sverige som innebär att vi får välja plats för vård, och detta skulle ske inom tre månader annars skulle något hända med vår köplats. Vi står ju i kö sedan slutet av oktober och kön förväntas ta 1 år och 3 månader. 
Och vi fick brevet svin-tidigt på morgonen och hann bara skumma igenom det snabbt innan jag skulle rusa till jobbet, och jag jobbar ju på världens bästa arbetsplats där även Sveriges mest kompetenta person inom hbtq och föräldrarskap jobbar!! Som ligger bakom hbtq-familjer.se
 
I alla fall, det min kollega förklarade var att de kliniker vi fick välja mellan enbart erbjuder insemination med donerade spermier. Och det finns en lag som innebär att ivf med donerade spermier enbart får göras på sjukhus som är kopplade till universitet, dvs Karolinska i Huddinge och Umeå universitetssjukhus. Det innebär ju att tex par där det finns både ägg och spermier kan göra inseminationer och ivf´s på flera kliniker, medan vi som har ägg men saknar spermier och behöver göra ivf då bara kan göra vår behandling på två sjukhus i Sverige. 
- själva lagen är stenålders och borde förändras genast. Men det är ju inget vi kan göra åt här och nu. 
 
Men tack vare den här kunskapen från min kollega ringde jag upp KI och diskuterade fallet med en barnmorska som skulle gå igenom vår journal från Cevita Care där vi gjorde första steget av utredningen. Eftersom jag har PCOS är det i sig en faktor som kan försvåra graviditet. Det PCOS gör med min kropp är att jag har mens typ 3 gånger om året och att jag har lätt för att gå upp i vikt och har svårt för att gå ner i vikt. Däremot har jag ingen kraftig hårväxt eller acne, men superstarka ägg. Det kan ju se så olika ut. Men sammanfattningsvis så förklarade vår gynekolog att det vore enklast för alla med ivf eftersom det kan bli svårt att pricka en ägglossning då jag typ inte har någon. 
 
Så nu ska dom gå igenom mina journaler och återkomma med sitt beslut. Håll alla tummar ni har för att dom ger oss en plats på KI! <3 
 
Kolla vilka urgulliga gener vi vill föra vidare till världen! Här från när vi hade mini-L en hel helg!! Hon kan säga Kaka, Moster och "Det går inte"! Hur smart är hon inte?! <33333

För att väcka hon som drömmer

Publicerad 2018-01-28 07:07:00 i böcker, girls <3,

Jag insåg när jag sökte efter bilder på författaren Johanna Nilsson att jag faktiskt läst en bok av Nilsson tidigare. Gilla hata horan och om jag minns rätt älskade jag den. I alla fall, För att väcka hon som drömmer ges ut av Rabén & Sjögren
 
Jag inleder med att säga att jag inte skulle rekommendera den här boken till en person som någon gång haft negativa tankar om sin kropp, om mat, om träning, om kläder osv. Dvs alla människor. Jag kan tyvärr inte rekommendera den här boken till någon för jag gillar inte upplägget alls. Jag har full förståelse för att en behöver skriva om svåra ämnen, diskutera ätstörningar, självskadebeteende, psykisk ohälsa, självmord, abort, våldtäkt, övergrepp, misshandel osv. Att det måste finnas böcker, filmer, dikter om dessa ämnen för att ständigt hålla diskussioner vid liv. För det behövs verkligen! Det behövs som underlag till diskussioner i skolor, för att väcka liv i debatter, uppmuntra till forskning, sätta fokus på viktiga frågor där folk behöver hjälp/stöd/insatser. 
 
Men jag tycker inte att den här boken gör det på rätt sätt. Jag tycker inte att rätt väg att gå är att beskriva in i minsta detalj hur en karaktär hetsäter varje natt, hur den springer i minusgrader, hur den svälter sig, vad den äter exakt och på vilka tider, hur den gör allt den kan för att gå ner i vikt. - för att om jag som 12-100 år gammal läser den här boken med minsta lilla tvivel på min kropp, så har jag här en perfekt manual för hur jag kan gå ner i vikt. Hur jag kan koppla samman hetsätning, kräkningar, svält, hård träning med andra problem som sker i min värld. Den här karaktären kopplar samman viktnedgång med att hennes mamma ska överleva cancer. 
 
Jag tänker att det går att skriva om ätstörningar, självskadebeteende och psykisk ohälsa på andra sätt än att leverera en meny, exakta beskrivningar av fysiska aktiviteter kopplat till de euforiska känslorna som karaktären upplever när hon går ner i vikt. Det måste gå att prata om det på andra sätt. Visst beskrivs allt hemskt också, all ångest, att hon ständigt fryser, att hon får ont i kroppen av att ligga i sin säng för hon känner benknotorna, att hon har näsblod regelbundet osv. Allt det finns såklart med. Men också med en tanke om att det är värt det? För hon är så styrd av sin sjukdom. Jag som inte haft anorexia eller bulimi och passerat tonåren kan se att det är en sjukdom. Att hennes hjärna är skev och det hon gör är direkt livsfarligt. Jag som vuxen kan utläsa mellan raderna hur mycket ångest hon har och hur jävla piss hon mår. 
- hade jag läst boken för tio eller femton år sen hade jag fått en komplett manual för att gå ner i vikt. Då hade jag väl kanske tänkt att hon har någon ätstörning men inte direkt fattat hur allvarligt det kan vara. 
 
Det är Josefin som bor utanför Falun som är huvudkaraktären. Hon växer upp i en kristen familj och en dag får hennes mamma cancer i magen. Hon träffar en kompis i kyrkan som också har massa problem som tar alldeles för mycket plats i hennes liv på flera olika sätt. Och dessutom hatar alla kristna bögar. Alltså det var så tröttsamt. För visst, jag fattar att det finns kristna som är mot homosexuella. Det finns mängder av folk som inte är kristna som också gör det. Men jag suckade högt över att dom bara var mot homosexuella "för att det är så". Det kändes ganska ogenomtänkt? Tråkigt? Den delen gav liksom ingenting till storyn men jag vet att det ändå påverkar unga homos som läser boken. Den sortens självhat får bara vatten på sin kvarn. 
 
För att väcka hon som drömmer får inget betyg eftersom jag inte kan rekommendera den till någon med gott samvete. 
Författare Johanna Nilsson

Bakgrundsbild<3

Publicerad 2018-01-26 23:28:20 i bröllop <3,

Helvete vad glad jag blir varje gång jag kollar på mobilen. Vilket jag ändå gör typ 150-200 gånger om dagen? Eller vad det nu är som alla moderna forskare kommer fram till. 

Jag tänker nog tillbaka på bröllopet varje dag, ibland flera gånger om dagen. Stämningen, all kärlek som fanns i luften, alla lyckotårar, talen, låtarna, hur jävla sprängfylld av kärlek jag var varje gång jag kollade på henne, min fru. <3333 Vår bröllopsdag var en av livets absolut finaste dagar och jag är så jävla tacksam över all hjälp vi fick innan, under och efter!!

Och lika glad och pirrig blir jag varje gång jag kollar på denna bild <33
(null)

51354 ord

Publicerad 2018-01-25 07:45:00 i att skriva,

Nu har det gått lite mer än 6 månader sen jag var på skrivarresa i Furusund och den 17e juni kollade jag hur många ord jag fått ihop sedan resan: 51354 ord!! Det är nästan 210 boksidor om en skriver med Times New Roman och storlek 12. Det finns en smart uträknare hos Vulkan som jag använder mig av. En del gillar att räkna sitt skrivande i tecken och andra räknar i ord eller hela sidor. Jag räknar ord, och skriver allt mellan 1 och 3000 per dag. Ibland skriver jag bara några meningar på en scen som jag slänger in i stor-manuset och som jag bygger vidare på sen. Och ibland kan jag skriva över en timme och komma upp i över tusen ord eller mer.  
 
Det har gått så fort att få ihop så mycket ord! Och mycket mer ska det bli såklart. Mitt mål är 90000 ord, så finns det gott om material att stryka och redigera bort. Just nu är det inte ens jobbigt eller svårt att få ihop det, jag bara skriver på lust och låter karaktärerna leva på. Jag har ju flera tydliga synopsis som visar på hur historien ska fortsätta och hur det kommer att sluta. 
 
Förutom att det är löjligt kul att skriva och att jag fortfarande är hög på min historia är jag så jävla nöjd över att jag fortsatt och ägnat många timmar åt det. För om några månader kan det ju vara klart! Tänk, historien föddes med en känsla och en lös tanke om något jag skulle vilja skriva i februari för ett år sen. Under veckan i Furusund skrev jag första scenen och sen under min semester i augusti skrev jag karaktärsbeskrivningar, synopsis och sen skrev jag. Lämnade ni texter regelbundet till skrivgruppen, ägnade helgerna åt att skriva och bara lät det ta plats i min vardag. Helvete vad glad jag är över det. <3 
Älskade Furusund. Vilken jävla resa det var! Jag fick se helt magisk miljö, träffa fantastiska människor varav några nu är min skrivgrupp och bara ge skrivandet tid och kärlek <3 

Det sista experimentet

Publicerad 2018-01-24 06:46:00 i böcker, girls <3,

 
Jag har tidigare läst Mannen mellan väggarna av Emma Ångström och jag tänker fortfarande på den fastän det var över 1,5 år sedan jag läste den. Den här heter Det sista experimentet och ges ut av Piratförlaget. 
 
Och helvete vad den var läskig. Jag vet inte om det var språket, gestaltning, miljön eller vad det var, men jag var på riktigt rädd när jag läste. Jag kom på mig själv med att läsa för fort för att slippa få med alla ord. Och jag kände av samma sorts rädsla som när jag var liten, att det liksom känns i magen och som att jag inte vill fortsätta. Eller bara läsa förbi för att komma vidare och komma till något lugnare. Och kanske värst av allt, jag var rädd när jag läst ut boken. Det var väldigt länge sen jag kände så. Huvva. Jag fick liksom en känsla av att det här jag precis läst skulle kunna ske, att det kanske redan skett eller kommer att ske? Får rysningar av att skriva det här. 
 
Boken är uppdelad ur flera olika perspektiv och jag brukar tycka att det är riktigt intressant att ta del av. Kanske främst för att jag själv skriver så. Dock blev det lite rörigt ibland, och jag tror att det låg mer hos mig som läste så otroligt fort. Och att det är flera karaktärer som dyker upp fast på olika sätt. En del av handlingen är om en kvinna som vaknar upp inlåst i ett mörkt rum, hon har kläder på sig men vet inte var hon är. Hon börjar sakta minnas vad som hände innan hon vaknade upp. En annan del och som är den största delen av boken handlar om Dante som har sommarlov och bor hos sin farfar och Signe. Där finns även hans kompis Freja. Dante ägnar mycket av sin tid åt att bygga på ett experiment och Freja är intresserad av svartkonst och ockulta ting. Till en början ägnar sig barndomsvännerna åt allt mest för nöjes skull, tills intresset blir en jakt på det ouppnåbara. 
 
Helvete vad den här boken är läskig. Jag har redan skrivit det en gång här ovan, men jag får liksom fortfarande ilningar i magen när jag tänker på boken. Jag hoppas att den inte blir film för då kommer jag vara tvungen att se den och kommer förmodligen bli ännu mer rädd. Det här är en perfekt bok för folk som älskar rysare, deckare som går utanför boxen eller om du bara vill bli rädd. Varsågod. Det sista experimentet får fem av fem palmer. 
Författare Emma Ångström, fotograf Anna-Lena Ahlström 

Skrivresa

Publicerad 2018-01-22 07:09:00 i att skriva,

Jag har ju varit på två fantastiska resor för att skriva, båda anordnade av Ingrid Hedman med Mian Lodalen och Sara Lövestam. <333 Under den första resan skrev jag ju typ fem sidor på en vecka. Men på andra resan påbörjade jag ju mitt stora skrivprojekt. Då skrev jag en scen när vi hade en miljö-övning och där på en brygga i skärgården skapades Olivia, Bella och fler karaktärer <3 
 
Och nu kör dom igen! Det kommer åter igen vara i Furusund och dom har redan fått in över 100 intresse-anmälningar. Så om du har ett projekt du vill satsa på, vill du lära dig om skrivande eller vill du bara hänga med härliga människor i magisk miljö och få en dikt skriven - läs om kursen! Sök på "Skriv i skärgården med Mian och Sara" på facebook så kommer du hitta det :)))) 

milk and honey

Publicerad 2018-01-21 06:58:00 i böcker, girls <3,

Jag har läst poesi! En hel bok dessutom! Jag som vanligtvis får utslag så fort någon nämner poesi föll direkt för den här. Milk and honey är skriven av Rupi Kaur och jag köpte den på vår bröllopsresa i London <3 
 
Omslaget är matt svart och jag gillade omslaget som är enkelt och snyggt. Jag hade förmodligen läst om boken på Sandra Beijers blogg? Eller något bloggkonto på insta, jag minns inte. Men jag var såklart skeptisk, det är poesi och det är på engelska. Men tji fick jag. För det är bra, riktigt bra. 
 
Kaur har delat in boken i fyra olika delar: the hurting, the loving, the breaking, the healing. Och jag vet inte om jag föll för att det bara används små bokstäver eller om det är själva språket i sig? Det är feministiskt, roligt, smärtsamt och så jävla hög igenkänning att det är löjligt. Jag fattar varför Beijer fick översätta den till svenska för det påminner mycket om det hon skriver. Inte om hennes romaner, men hennes texter om kärlek. <3 Jag trodde inte att jag kunde tycka om poesi, men Kaur ändrade det hos mig. Tack för det Kaur! 
 
Läs själva, det är genialiskt och så bra! 

gröööööönt

Publicerad 2018-01-18 06:52:00 i min vardag,

Alla som sett Från A till Ö och avsnittet om bokstaven D har sett när Helge och Hedvig bråkar om vilken färg de använda till ytterdörren. Och till sist blandar dom ju Hedvigs förslag gult och Helges förslag blått, vilket såklart blir gröööönt. Googla och se klippet. 
 
Men över till något annat. Jag har läst så mycket om grönsaker, tarmflora och sjukdomar denna höst/vinter! Jag pratar om min tarmflora med allt och alla. Och det har såklart påverkat min kost och hur vi äter här hemma. Också hur jag pratar med andra om allt jag vill att andra ska tänka på osv. :)))) Det jag tagit till mig av allt jag läst är typ detta, som jag också försöker tänka på:
 
- ät mycket av olika sorters råa grönsaker
- minst tre olika grönsaker till varje måltid
- drick en grön smoothie då och då 
- laga så mycket mat som möjligt själv 
- skippa rött kött och socker
 
Anledningarna är många: det finns mängder av forskning som visar på att flera livstilssjukdomar ökar pga vad vi äter, cancer mår bra av socker, mijön pallar inte den kött-konsumtion som vi håller på med i dag, genom att äta mer grönt i form a råa grönsaker och gröna blad mår tarmfloran bra och alla bakterier bra vilket innebär att det motverkar och förebygger cancer, hjärt och-kärlsjukdomar, diabetes osv osv. 
 
Och jag tänker att det är som med allt här i världen. En del mår bra av att utesluta allt, många gillar att fasa ut saker, andra mår bra av att gå på känsla och andra hatar förbud men älskar att lägga till saker istället. Jag är väl en blandning av detta. Just nu mår min kropp och hjärna bra av att skippa socker och äta mycket grönt istället :)))) 
 

Ingenting och allting

Publicerad 2018-01-17 06:33:00 i böcker, girls <3,

Jag är ju ett stort fan av ungdomsböcker. Har alltid varit och kommer alltid att vara. Iblandär ungdomsböcker så bra att jag inte ens fattar hur andra böcker kan få bli utgivna och så kände jag med den här. Nicola Yoon har skrivit Ingenting och allting och jag kan bara önska att jag kan skriva en procent så bra som hon gör. Månpocket har gett ut boken och det finns även en film. 
 
Boken handlar om sjuttonåriga Maddy som har en allvarlig och ovanlig immunsjukdom som gör henne allergisk mot i princip allt. Hon har aldrig lämnat hemmet och vet inte vad som finns där utanför förutom det hon kan ta del av från filmer och böcker. Hon har sin mamma och sin sköterska, de får lämna hemmet men går genom en luft-sluss och är sjukt noga med hygienen såklart. Det finns luftrenare i varje rum, Maddy har några vita tshirts, några blåa jeans och några vita gympaskor. Böckerna kommer in i huset noga inpackade i flera omgångar plast och hon får bara äta vissa saker. Allt är noga uträknat och planerat av hennes mamma som också är hennes läkare. Allt är skapat för att hon ska klara sig från allt hon är allergisk mot. 
- allt detta är ju dels fascinerande och dels sorgligt. Det hänger ju ihop med att jag som inte varit inlåst i sjutton år av mitt liv spär på mina känslor kring vad Maddy missar. Jag vet ju vad som finns utanför ett hus och vad hon kan ha missat. Men hon har ju ingen aning. Hon vet inte vad hon passar i för kläder eftersom hon bara har samma kläder, hon vet inte hur havet doftar eller hur det känns och hon vet bara hur maten som hennes mamma lagar smakar. All övrig kontakt är med hennes lärare och det sker via skype. 
 
Det som händer är att hon får syn på en nyinflyttad granne som hon får kontakt med. De skriver meddelanden på fönstrena i imman, mailar och mimar till varandra. Och en dag får han komma igenom luftslussen. Men allt sker bakom mammans rygg. Tack vare honom får hon känna på hur det kan vara på utsidan av hennes hus, hur det kan vara att känna känslor, andas riktig luft och känna doften av havet. Och givetvis blir dom kära. Det fattar en ju bara genom att kolla på omslaget till boken. 
 
När jag läste ut den här boken hulkgrät jag. Det har nog aldrig hänt att jag liksom grät när boken väl var klar? Jag gråter ofta under tiden jag läser sorgliga, hemska eller fina scener. Men nu grät jag över att den var slut och över vad som hände. Jag kände så otroligt mycket för Maddy, och för Olly som killen heter. Helvete vilken jävla bok. Den är så bra att jag önskar att jag hade läst den långsammare, men det gick inte. Det är inte bara text utan även inklippta mail, chattkonversationer och bilder. Det är genialiskt. Ingenting och allting får fem av fem palmer. 
 
Författaren Nicola Yoon

Sing a long på Bio Rio

Publicerad 2018-01-15 23:12:52 i min vardag,

Om du bor i Stockholm och behöver tips för att överleva vintern: gå på Sing a long på Bio Rio!! Dom har haft med Frost, Sound of music, Mamma Mia och nu Moulin Rouge!! 
Jag och Madde var på Moulin Rouge i fredags och det var så roligt :)))))))

Nils Axelsson som håller i det var magisk! Så rolig, underhållande och sjöng fantastiskt. Jag var helt rörd hela kvällen av att alla sjöng i kör och för att filmen är så bra. Tips tips, dom har släppt fler datum!
(null)

(null)

(null)

(null)

Var snäll mot djuren

Publicerad 2018-01-14 06:33:00 i böcker, girls <3,

Jag har läst boken Var snäll mot djuren av Monica Isakstuen som Brombergs förlag ger ut. Jag har kollat på den i olika bokhandlar och blev glad när jag hittade den på plattans biblo. Älskar biblo 4-ever. 
 
Boken handlar om Karen som har ett barn ihop med en man, och när Anna är några år inser Karen att det inte fungerar längre och ansöker om skilsmässa. De bestämmer sig för delad vårdnad då pappan vill vara lika stor del av barnets liv som mamman, de delar upp alla saker, flyttar isär och är helt sams om allt som sker. Förutom Karen gällande vem hon själv är och vad hon blir de dagar hon inte är med sitt barn. 
Och dom här tankarna ventilerar hon för sig själv, drar liknelser till historiska händelse, hon pratar med sin mamma och hon ältar sina känslor om och om igen. Samt hur hon kan påverka sin dotters uppväxt och hur hon kommer att bli som person. Det är mycket oro och rädsla inför hur hon kommer att påverka dotterns olika egenskaper. 
 
Jag har läst några recensioner av boken för att försöka luska ut vad titeln syftar på, för det missade jag. Boken är uppdelad i väldigt korta texer. Vissa sidor innehåller bara en mening, andra stycken är en/en och en halv sida. Men jag fattade aldrig vad titeln betyder. Åter till handlingen, Isakstuen är hyllad för sin beskrivning av den här sortens moderskap eftersom den är motsatsen till vad "modernt moderskap" är. Jag tolkar recensionerna som att "det moderna" är att det finns pappor som tar hand om sina barn, som plockar ut några fler dagar än 3 månader och är aktiva med sina barn. Är det det som klassas som modernt? I den här boken vill ju Karen ha barnet helt och hållet för sig själv, hon anser sig ha mer rätt till barnet än pappan eftersom hon burit på barnet i nio månader. Att hon är liksom mer förälder än pappan för hon har burit på barnet samtidigt som hon vacklar mellan olika identiteter de dagar hon inte har hand om barnet. 
 
Jag tyckte om boken för jag kunde ibland relatera till karaktären även fast jag inte har några barn. Jag troddejag skulle störa mig på det poetiska, men det var snyggt skrivet och jag gillade språket. Gällande handlingen är det ju något ofattbart med att ingå i en relation, skaffa barn med en person och sen behöva vara ifrån barnet 50 % av tiden. Det är ju en orimlig och hjärtskärande ekvation. Samtidigt som det är normen för majoriteten av alla familjer. Så det är ju knappast en handling helt tagen ur luften, eftersom det sker typ 50 % av alla par? På något sätt kändes det liksom nytt och fräscht med en pappa som ville engagera sig i sitt barns uppväxt? Är det jag som är störd eller är det ett unikt scenario? 
 
Var snäll mot djuren får tre av fem palmer. 
 
Författaren Monica Isakstuen

Namnändring

Publicerad 2018-01-12 07:30:12 i bröllop <3, kärlek,

Hipp hurra! Nu har vi fått våra intyg på att namnändringen har gått igenom och vi har bokat tid för att fixa pass. Direkt när vi fått passen kan vi boka vår bröllopsresa :)))

Jag har fått mitt bankkort och ändrat alla andra medlemsgrejer. Och även lärt mig att biblo, Coop, åhlens, Lindex och sats uppdaterar sig själva. Himla smidigt!

(null)

(null)

Nytt tillskott

Publicerad 2018-01-11 07:23:08 i min vardag,

Jag har ju snöat in på saker som är bra för tarmarna och nu inför jul och under rean gick jag loss!

(null)
Gurkmejakapslar äter jag dagligen sen några månader tillbaka och det är ju bra för hela kroppen, immunförsvaret och motverkar massa sjukdomar. Kakaonibs innehåller massa nyttiga saker och är bra för kroppen. Plus smakar ju choklad, lite bittrare bara :)))
(null)
Bipollen innehålle protein, aminosyror, vitaminer och mineraler. Obs: folk som är pollenallergiker/allergisk mot bi-stick får inte äta! Kanelen är en annan slags kanel än den på burk från Coop. Nyttigare och giftfri :)) 
(null)
Bipollen smakar lite som hö och en ska börja försiktigt med dom. En får lätt diarré om en överdoserar. 

Andra saker jag äter typ dagligen är magnesium, d-vitamin och fiskleverolja (i kombo med gurkmeja för att öka upptagningsförmågan.) 

Kultan har 50 %!

Publicerad 2018-01-10 07:08:09 i böcker,

Jag har egentligen flera bokrecensioner på g, men flyttade fram en pga viktigt meddelande: Pocket Shop Kulturhuset stänger den 15/1! Otroligt sorgligt såklart. Det var en av butikerna jag brukade hoppa in i när jag jobbade på PS. Men till något bra, dom har 50 % på allt! 

Jag och Filip var där i måndags och gick loss. Det är ganska utplockat, men jag fick med mig dom här:

(null)

(null)

Vei

Publicerad 2018-01-07 06:56:00 i böcker,

Jag har läst Vei som är skriven av Sara Bergmark Elfgren och ritad av Karl Johansson. Bergmark Elfgren har ju skrivit Engelfors-triologin ihop med Mats Strandberg och det gjordes även serier av det, där Johansson var med och ritade. 
 
Det här handlar inte om Engelfors eller häxor, utan om nordisk mytologi. Och jag vet inte var jag befann mig när dom gick igenom det här i skolan, för jag kan typ ingenting. Jag känner igen olika namn och olika egenskaper, men jag vet inte vilka som bor var eller varför. Det är liksom en stor kunskapslucka jag har. Och den blev tyvärr inte ifylld av den här serien. 
Dessutom hade jag fått för mig att den skulle vara queer, men det tyckte jag inte att den var? Äsch, jag tror att jag hade behövt veta vilka alla var innan jag började läsa, för nu störde jag mig bara på att jag inte höll koll på vem som var släkt med vem och vilka som var fiender eller älskare. Allt kändes bara rörigt. Men men, om en redan är en fena på gudar och gillar serier är denna en given succé :))
 
Vei får två av fem palmer. 
 
Sara Bergmark Elfgren och Karl Johansson. 

bröllopsklänningar

Publicerad 2018-01-05 07:23:00 i bröllop <3,

Jag har börjat sakna att ha något stort att planera. Halva 2016 och halva 2017 handlade ju om bröllopet och upptog ju typ all vaken tid. Och samtidigt som det är skönt och fint att det är gjort, är det ändå lite tomt? Inför bröllopet var ju det med hela tiden, vad vi än gjorde. Vi diskuterade kläder, dekoration, mat, låtar, alkohol, kaksorter och en miljon grejer. Vid den här tiden förra året höll vi på och gick igenom alla sidor som internet kan erbjuda och jag fokuserade främst på bröllopsklänningar och skor. Jag hade ju redan köpt klänningen jag skulle vigas i, men var på jakt efter en klänning som jag kunde byta om till efter middagen. 
 
Och det finns ju så många fina klänningar på rea! Oavsett om en vill ha en vit, ljus eller blommig så finns det mängder. Detsamma gäller skor! Det går verkligen att fynda fina och dansvänliga skor :)))  
 
Den här från Dagmar hade jag kunnat tänka mig <3 
Eller den här vita från Whyred. Jag hade en beige variant av den här som backup till middagen <3 
Och den här som jag lånade av Natti hade jag också med som backup. Jag fick ju mens dagen innan och hade alltså med mig fyra klänningar :`)))) Skorna jag har på bilden är från Vagabond och var mina dansskor. I mjukt skinn (sorry kossor!) och lagom hög klack. 
 
Jag har fortfarande så himla mycket att berätta om om bröllopet, så det kommer fler inlägg framöver <3 

Hon

Publicerad 2018-01-04 22:48:42 i kärlek,

Det finns fan ingen på den här jorden som gör mig så lycklig som hon gör. Hon får mig att skratta, får mig att känna mig trygg och gör mig pirrig varje dag. Det är helt orimligt att förstå hur vi två kunde hitta varandra och falla för varandra samtidigt. Lyllo mig som fått henne till att dela livet med ❤️💞
(null)

(null)

en alldeles särskild kärlek

Publicerad 2018-01-03 06:32:00 i böcker, girls <3,

Jag har läst En alldeles särskild kärlek av Johanna Adorján och ges ut av Norstedts. Och jag tror att jag föll för omslaget, att jag kanske tänkte att det skulle kunna handla om krossad kärlek, trasiga hjärtan men med något slags lyckligt slut. 
 
Och på ett sätt var det väl det också, alltså ett lyckligt slut. Boken handlar om Adorján själv, och framförallt hennes farmor och farfar som begår ett gemensamt självmord. Så hon har med hjälp av sina egna minnen och samtal med folk i deras närhet skrivit den här boken. Och jag kan säga ganska direkt att jag trodde att jag skulle gråta mig igenom 173 sidor, men det visade sig att jag bara gillade typ 5 sidor? En anledning till det är nog upplägget av boken. Det var hennes egna minnen av farmor och farfar, deras sista dag i livet, dera egna minnen av olika händelser samt historier från människor runt dom som blandades i en enda röra. Jag hade nog behövt fler sidor eller en annan struktur för att tycka bättre om boken. Nu kändes det mer hattigt och märkligt. 
 
Adorjáns farmor och farfar överlevde förintelsen, vilket som påverkat dom för resten av livet. De föddes och växte upp i Ukraina och rent procentuellt är det ukrainare som begår flest självmord i hela världen. Farmor och farfar berättar för några personer om sitt beslut och får till sist tag på boken The final exit där de hittar metoden som de ska använda sig av för att livet av sig. 
 
Jag vet inte, men det var något som skavde i mig kring hela boken, eller själva syftet med boken. Jag är för dödshjälp och jag kan ha förståelse för självmord i vissa fall. I många fall blir jag kräkfärdig av sorg/ilska när jag läser om alla unga/hbtq-personer som begår självmord som följd av mobbing, trakasserier, våld, hot om våld, depression, utanförskap osv. Men i det här fallet är det förståeligt, de har överlevt förintelsen, är gamla och farfar är väldigt sjuk. Och farmor har sagt att hon inte lever en dag utan honom vid sin sida. I mitt huvud blir det då på något sätt rimligt att de väljer att göra det här. Och det blir inte rimligt i mitt huvud att försöka ta reda på varför. 
 
En annan särskild kärlek får två av fem palmer. 
Författaren Johanna Adorján. 

2017 i en lista

Publicerad 2018-01-01 07:23:00 i kärlek,

Min största personliga framgång är: 
Att jag gift mig! Räknas det som en personlig framgång? Annars är det att jag tagit tag i körkortet oh ägnat mycket tid åt att skriva. Och att jag dragit ner på kött/animaliska produkter. 
 
Det här gjorde jag 2017 som jag aldrig gjort förut:
Gifte mig! Hade möhippa! Åkte på bröllopsresa! Planerade ett helt bröllop! 2017 var ju bröllopsåret på längden och tvären <3 <3 <3  
  
 
De här länderna besökte jag:
Thailand, Spanien, England och Italien!
 
 
Det här saknade jag 2017: 
Jag tror inte att jag saknade något? 2017 var ett sjukt omvälvande, stort och fantastiskt på många sätt och vis. Men samtidigt kände jag mig tacksam över allt som hände och hur jag lever. Såklart saknade jag pappa, det gör jag ju alltid <3 
 
De här datumen från 2017 kommer jag att minnas:
15e juli för bröllopet, 1a juli för då var möhippan, 12e juli för då var jag med i Nyhetsmorgon :)))) 
 
 
 
Det här var det häftigaste som hände 2017: 
Bröllopet såklart!! Att jag tagit tag i mitt skrivande och att jag känner mig trygg på vägarna när jag kör! 
 
Det här var min största karriärsmässiga framgång:
Att vi har 6timmarsdagar sedan oktober. Herre gud vad mitt liv har blivit bättre sen det infördes. 
 
Mina bästa läsupplevelser:
Oj, jag har läst väldigtmycket dåliga böcker i år. Men några böcker som stannat kvar är: Ordbrodösen, Flickan och skammen, En bön för de stulna och Jag ska hitta dig
 
 
Min bästa tv-serie:
Atypical, Pretty Little Liars, Big little lies, Första dejten och Tro, hopp och kärlek.
 
Mina bästa filmer:
Jag har typ inte kollat på så mycket film? Ett av mina nyårslöften för 2018 är att se alla Meryl Streeps filmer :)))
 
Det här önskar jag att jag hade gjort mer:
Yogat! Annars har jag gjort väldigt mycket annat som är bra för min kropp som gurkmejakapslar, ökat mängden grönt varje dag, sovit mer, tränat regelbundet osv. Men mer yoga 2018. 
 
 
Min födelsedag 2017:
Jag firade med vänner här hemma med stor plocksalladsbuffé (för att pleasa allas preferenser!) och sen åt vi en av bröllopstårtorna och kakor och godis från bröllopet! Och bubbel såklart. Så himla lagom och rimligt firande efter en hektisk sommar :)) 
 
Det här fick mig att må bra:
Hångla med min fru, träna, långa häng med vänner och att skriva. Och hänga med trollen! Jag tänkte fortsätta med allt detta även under 2018 <3  
 

Om

Min profilbild

Caro Wikbro Carlén

jag arbetar som sexualupplysare och har huvudfokus hivprevention och säkrare sex. förutom det gillar jag att läsa, feminism, hångla med min donna, mina queens, New York, att äta, vettiga serier, genus, att resa och att diskutera. och det är ungefär det jag bloggar om.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela