jag skriver mest om böcker, vår unge Harry och våra äventyr. förutom det skriver jag en del om min roman, om att skriva och våra få stunder av egentid.
Dagen började med att jag klev upp svintidigt för att komma i tid till ungdomsmottagningen, stressar dit och får veta att det är inställt? Och det enda dom har att säga är att jag får prova att återkomma någon annan dag. Gud, mitt ärende som tar högst 20 sek, går ut på att någon person ska skicka iväg ett elektroniskt recept till apoteket, och sen klart! Känns jäkligt meningsfullt att jag ska åka över halva stan för att göra en grej som tar mindre än en min, och ännu mer meningsfullt idag när det var inställt. Faaan, varför är världen så jobbig ibland?