krispigt,

Känner ni också att vi snart börjar gå mot hösten, än är det fortfarande sommar för F12 har öppet och jag har shorts på jobbet. Men snart så. Finingar lämnar stan för att fortsätta plugga, skolorna kickar igång och överallt går folk med nya block, vässade pennor och alldeles för många böcker.

Nya äventyr. Förväntningar. Planer. Blanka blad.


Just nu känns det som att vi är inne i en period då vad som helst kan hända. På ett andetag kan världen vändas uppochner, på både gott och ont. Weeping Willows är på repeat, och kanske att jag också hittar någon till vintermörkret som vill hålla om mig medan jag sover och vill ge mig hela sin dag? Osäkerheten vinner över förväntningarna. Så mycket som aldrig sägs och löften som aldrig delas. Men, fortfarande något som kan likställas med hopp.


För visst kommer det bli en bra höst?