jag skriver mest om böcker, vår unge Harry och våra äventyr. förutom det skriver jag en del om min roman, om att skriva och våra få stunder av egentid.
Är inte själva jakten ibland roligare än bytet i sig? Och allre roligaste är det att vara bytet och ha någon som jagar en. Vet faktiskt inte sist jag var bytet och slappnade av från själva jagandet, det brukar alltid vara jag som jagar, fäller och bokstavligen slukar bytet. Men inte denna gång.
Han hade spelat in ett meddelande medan jag var på yogan, och bäst av allt - han ringer med hemligt nummer. Så han kan nå mig, men jag kan inte nå honom. I vanliga fall hade jag klättrat på väggarna, men just njuter jag mest av att vara jagad.
ps. och vi vet ju alla hur det brukar gå när jag väl slukat bytet. Och det är ju visserligen ganska självklart, hur mycket användning kan en ha av ett slukat byte? Så detta är relativt nytt för mig.
