det här med normer och genus,

Och att veta så mycket. Att ha kunskapen, och inte kunna släppa den. Att reagera på nästan allt som syns, finns, görs, går att lyssna på eller läsa. - Att alltid reagera. Det är både häftigt och jävligt jobbigt. Jobbigt de gånger då jag knappt kan lyssna på en låt utan att störa sönder mig, eller se en film utan att vilja starta en diskussion.

Dock har jag inom vissa sektioner satt in fack, heliga ämnen som är oförstörbara och som jag aldrig kommer titta på genom vassa genus-glasögon. Som Disney, Astrid Lindgrens filmer och böcker, och alla mina fina julkalendrar. Det är heligt och jag kommer aldrig att förstöra eller diskutera sönder dessa.


Men samtidigt är detta så jävligt viktigt.

0 kommentarer