semester!
Vaknade av hans sms inatt och jag somnade flinandes med en klump i magen: Hej Carolina! Ring mig imorgon kram Pappa, och jag kan inte låta bli att fundera över hur han tänker när han formulerar sig? Som att förnamnet måste vara med i början för att smset ska hitta rätt? Och som att jag inte skulle veta vem det var om han inte avslutade med pappa? Som att hans nr inte var det första jag lärde mig utantill? Fina pappa.
Och jag vacklade mellan oro och wannabe-lugn, samt den där hotkänslan att jag dödar något eller någon om något allvarlig hänt. Men han ville bara säga att han hämtar mig efter jobbet och att vi ska äta hamburgare på vägen ut.
Så jag tar lite semester, iaf fram till fredag morgon. Ska ägna dagarna ute på landet, gå barfota i gräset, plocka blåbär, andas frisk luft, plöja böcker och hänga med familjen. Funderar tom på att stänga av mobilen. Men jag kanske trillar av jordens yta då?