känns det rätt, så är det rätt.
Ja, det kan vara ett gigantiskt kliv, det kan vara svinjobbigt, det kan vara sådär läskigt att du vill dö och måste blunda för att våga hoppa över kanten - men hur överdrivet bra känns det inte sen när det väl är gjort? Dessutom finns det nog ingen bättre känsla än att få samma sak tillbaka.
Tänker tillbaka (ungefär en månad...) och jag minns att jag höll på att dö av nervositet när jag skulle våga säga vad jag kände för henne. Jag stod på jobbet, hjärtat dunkade så hårt att jag var tvungen att hålla mig för bröstet, sen blundade jag (på riktigt!) och bara sa det.
- och jag minns att jag tänkte: att fan ta henne om hon inte känner samma sak, men gör hon inte det så har jag iaf sagt det och jävla gud fan att hon måste känna samma sak!!
Och det där klivet för överdrivet jävla läskigt, men det har heller aldrig känts så jävla bra! <3