varför drar jag till mig stalkers?

Under lunchen igår uppdaterade vi oss om vad som hänt som sist och Malin frågade om han den där gamla hört av sig igen? Och jag svarade att tack gode gud nej, han har äntligen fattat att han är dumpad!

Men vad bra att mobilen ringer 01.00 en fredag kväll med okänt nummer, exakt samma dag! Och jag som var helt inne i en bok fick för mig att det var M som ringt fel nr och svarade.
- sen ringde han 10 gr på två min och skickade sms.

När ska han fatta att jag inte leker svår? Utan att jag bara vill att han försvinner? Dessutom finns inte hans nr på eniro, så förmodligen är det kontantkort ---> den där vigselringen från första kvällen var nog äkta och jag dör om det finns barn med i bilden!


Vad är det för egenskap hos mig som lockar till mig stalkers? För han är ju knappast den första och lär inte vara den sista? Vad finns det hos mig som gör att folk inte ger upp och återkommer? Ska detta byggas på mitt ego eller? Typ "åh jag är så smickrad över att en 36 år gammal gift man inte vill sluta ringa mig, shit vad fint!".



ps. så vad lär vi oss av detta? Jo, att nästa gång jag hittar någon jag vill ligga med, så går jag hem till henom, inte till mig!

ps 2. ja, jag sov som en jävla skorpa med Pelle Svanslös på i bakgrunden och båda mobilerna i handen. Dessutom är min dörr gjorde av smörpapper, så jag ryckte till så fort porten rördes. Men ett sista samtal med en annan innan jag somnade fick iaf ner min puls på normal nivå. <3
0 kommentarer