don´t you know you are my fire?

Materialet till deadline nummer tre till Veckorevyn är nu inskickat. Och jag blir så förbaskat trött på att jag är så duktig på att skriva tusentals tecken för mycket. Och så slutar det alltid med att jag får slakta läsarnas frågor och mina svar. Jag vill ha fler tecken!

Samma rutin varje gång, lyssnar på Broder Daniels Underground medan jag skriver och när texten är ivägskickad lyssnar jag på denna och tänker på alla fantastiska sommarnätter med Ellen. Åh, som jag saknar dig varje dag. Ditt skratt, när du täcker för ögonen när jag berättar något pinsamt och dina kärleksfulla sms som antingen får mig att asgarva eller gråta.

0 kommentarer