fickminne,

Ni minns väl pappa Rudolfs julklapp i Sunes jul - ett fickminne! Åh, det är en av de bästa scenerna någonsin när han sjunger Bjällerklang Bjällerklang så falskt att de skär i öronen, jag tjuter fortfarande av skratt när jag ser den. 
 



när jag kom in från min promenad hade min Anna ringt, och som alltid spelat in världens längsta röstmeddelande. Och det är som att vi har ett samtal, och det händer nästan varje gång att jag kommer på mig själv med att försöka svara. Men det finns aldrig någon paus utan hon pratar på i några minuter till och lämnar mig med skratt och den där fina känslan. Det finns ingen som kan lämna så långa och fina meddelanden som hon. Som ett litet smakprov på ett fantastiskt häng. Skratt, kärlek, frågor till mig och frågor som hon själv besvarar. Lite som att vi pratar i en walkietalkie men att hon sköter all kommunikation. Åh, det är när jag får ett sånt som jag skulle vilja spara alla hennes meddelanden på ett fickminne, så att jag fick ha kvar dom och kunde spela dom när som helst, om och om ingen. Det hade varit väldigt fint.
- på torsdag kommer hon ner och om några veckor bor vi ihop igen. Jag längtar så att jag dör.