sexualupplysare och bokälskare

Jag pausar lite i mina videoföreläsningar och snor denna spännande enkät från Denise Rudberg. Lovely person. Har plöjt alla hennes böcker i kronologisk ordning och mer än hälften är nog signerade vid det här laget. Har tom rivit ut ett citat från ena deckaren och har på min kalender. Ni vet ju hur stor plats kalendern har i mitt liv, så det är en ärofylld plats. 

Det beror helt och hållet på vart jag ska. Är det något viktigt mööööte så sitter jag gärna 35min innan och väntar, tar ett varv runt huset och försöker minska nervositetssvettningar... Med vännerna och familjen gäller akademiska kvarten. Beror även på om jag avsatt tid till detta, och har just den tiden. Då kan det bli krispigt om någon kommer sent. Eller om jag är hungrig... 

 

Nja, skulle inte klara av ett marathon men uppskattar att träna ungefär 3-4gr veckan. Gillar dock inte att småsvettas. Antingen ska det vara mycket som efter ett spinningpass, eller inget alls. 

 

I helgen, på mamma och mosters fest. Många ville fota brudnäbbarna (jag och syrran) sisådär 15 år senare. 

 

Vätskefylld. Har druckit fruktansvärt mycket te och inbillar mig att det kommer göra mig frisk. Utöver det, relativt harmonisk. Texten är inskickad till Veckorevyn, plugget är i fas och jag har både jobb + roliga saker inplanerade denna vecka.

 

Tråkigt nog svart. Hittar jag dock en fin topp/tröja/klänning/skor så passar jag på att köpa i fler färger. Enkelt och praktiskt.

 

Jadå, hade en gång i tiden kock-drömmar. Men de dödade min lärare i fyran och så la jag kockmössan på hyllan. Idag är jag nog mer för efterrätter. Och så älskar jag när andra lagar mat åt mig. 

 

Ja, jag vill nog säga det. Sen jag bestämde mig för att aldrig mer negga mitt eget utseende så har jag istället blivit löjligt egenkär. Älskar min Vickan-hacka mer och mer för var dag.

 

Det var til Vänner i måndags, när Phoebe bestämmer sig för att bli surrogatmamma åt sin bror. Och sen grät jag lite när jag läste om Jennies mail. Jag gillar att gråta, det är så enkelt och jag mår alltid bättre efteråt. En stunds riktig jävla fulgråt kan kompensera många timmars terapi. 

 

Nej, det är väldigt få saker jag tycker är pinsamt. 

 

Ja och lite nej. Jag jobbade på centan och hade en fantastisk fax-konversation med Madde en våning ner. Och jag gillar verkligen att jobba i Balsalen. Dock åt jag upp alla värktabletter och snodde någons halstabletter... Det har jag lite dåligt samvete för.

 

Svart kaffe. Dagen blir aldrig riktigt lika bra utan det. Jag sätter på tok för mycket tillit till denna dryck.

 

Är du nyttig: 

Ja. Fast jag är inte heller den som radar upp nyttigt vs onyttigt. Jag äter i princip allt och lägger ingen värdering i huruvida det är nyttigt eller inte. Men nej, jag äter inte sockerkaka till frukost. Och dricker ingen läsk.

Är du blyg:

Nej. Eller det beror på. När det handlar om "kändisar" och folk jag beundrar så har jag nog hälsat och presenterat min kärlek för de allra flesta. Men som i lördags när två främlingar vid middagsbordet kallar mig både "väldigt intelligent" och "mogen för min ålder", så rodnade jag ner i träskorna... 

Vilken tid gick du upp i dag:

08.38, riktigt sovmorgon. Trodde först att jag hade blivit blind, men hade bara vridit på mig själv ett halvt varv i sparkdräkten...

 

Beror helt på om jag fått i mig binande fett eller inte. Men oftast tre-fyra öl. Det är inte ofta jag har som "mål" att bli full. Men får jag i mig två tequila på raken dansar jag till stängning och vaknar med minneslucka dagen efter. 

 

Oh ja, vi hade som "grej" när vi var nya på klubbarna att kräkas på vägen hem för att inte vakna bakis. Så jävla fräscht. Detta kunde även ske lite i grupp... Önskar att jag kunde säga att det var ååååår sen sist jag kräktes framför någon men senast var i våras... Huvva. Rodnar bara jag tänker på det och vill knappt titta hen som var med i ögonen.

 

Överallt och när som helst. Kan sova med vem som helst på vad som helst. Har dock den där ovanan att skeda den jag sover med, ons som upprepande sovpartner. Det bara händer. 

 

"Hallå, hallå? jag tror att jag hör dig?" och sen bröts samtalet med Sanna. 

 

 Yes, men i år var jag bara på en. Dock var jag där med Colour of Love och arbetade. Skulle aldrig i hela mitt liv åka dit som besökare. Får rysningar bara jag tänker på det. 

 

Den jag vet har bäst svar gällande det jag är arg/ledsen över. Oftast handlar det om samhället i stort eller politik, eller långsamma jävlar på centralen - då ringer jag Syrran eller Ernst.

 

Någon som gav mig en oljemassage, skrev klart en seg tenta och matade mig med mjölkchokladmousse, tack. 

 

Jadå, men jag hatar att handla skor. Det absolut tråkigaste jag vet. Ser ett par, provar knappt, betalar, går ut. Ett effektivt köp sker under fem min.

 

"jag är lite sjuk, men det ska gå över", och det inte förrän vid elvarycket när Sanna ringde.

 

Ja.

 

Har någon annan sovit i din säng i natt: 

Räknas Copacabana?

 

Nej, men det ska tas denna höst. Heja!

 

 Ja, det är så lugnt och skönt. Hela jag vilar.

 

Att jag kommer få middag lagad till mig tre gånger (idag är det mingel, tors fyller mamma år, lör har sanna fest) och givetvis ser jag fram emot dessa tre tillfällen utöver det faktum att jag kommer bli gödd... Samt att jag ska vara klar med två skoluppgifter innan söndag. Heja.