det här med finnar.
Är det en bit med kroppen jag ännu inte riktigt fattat trots alla studier, år av erfarenhet eller kunskapssökande - så är det där med finnar. Det hänger ihop med talgproduktionen och det resulterar i små gula prickar en vill klämma och det leder till tillfredställelse när en lyckas och det istället blir en röd blämma med blodspår.
- men varför? Vad är det i kroppen som kickar igång detta och varför skapar min kropp detta?
Och vem smällde i mig myten att "det där går över när du blir vuxen". Jag får handla på systemet, äter inte särskilt ofta chips till middag, är förlovad, har sambo och har arbetat vitt och lagligt sedan minst sex år tillbaka. Jag kan enligt många olika fack kategorisera mig själv som vuxen. Men finnarna dyker upp. Vid stress, vid oro, vid en lite för hög läxhög, vid nervositet, vid dålig sömn, vid mycket svett, vid kassa matrutiner, vid sockerintag, vid mens, innan och efter mens, och vid ännu mer stress. Dvs ungefär var dag i min månad innehåller anledningar till att jag får finnar.
- just nu tänker jag på min uppsats ungefär 17 timmar om dygnet. Mer eller mindre aktivt finns den ständigt med. Och när jag äntligen gjort mig av ovanan att klia sår i hårbotten, får jag istället en utblommning av finnar. Kommer detta att pågå fram tills den dagen jag lämnar in allt i slutet av maj? Många långa dagar tills dess. Fast till skillnad från när jag var yngre är det inte jobbigt i utseende-faktor, då var det en pina så fort huden fick blämmor, finnar, prickar och pormaskar. NU handlar det mer om att jag vill förstå varför min hud går bananas konstant. Men om en får välja mellan åkommor tar jag nog hellre stökig hud än stökig mage eller rubbad sömn. Är det inte ljuvligt att skriva uppsats? Just nu ägnar jag dygnets timmar åt att transkribera.
#blogg100, dag 35