no tears for queers
- ni vet scenen i Brokeback Mountain när en förstår att han blivit ihjälslagen av homofober? Ångesten, skräcken, oförståelsen och det där raseriet i bröstet - så känner jag konstant. Och jag vill inte ta in verkligheten. Det tar emot, men likväl nödvändigt. Det är en tunn gräns mellan att läsa statistik och tekniska rapporter - i jämförelse med reportage om verkliga personer. Det är taget ur samma verklighet, skrivet på ett hjärtskärande och naket sätt. Återkommer när jag läst klart.
#blogg100, dag 34