att inte skapa heteronormativitet
Jag sitter och går igenom det sista inför min utbildning. Om några timmar ska jag föreläsa 50 lärare! Det är en helt ny målgrupp och den största gruppen jag föreläst inför. Min puls spinner på som aldrig förr.
Och jag peppar mig själv genom att lyssna på Glee, för kan det finnas någon annan musik som är mer inkluderande och normkritisk? En sak som jag verkligen kan dyrka med covers är när de inte byter pronomen för att skapa en heterosexuell kontext. Alltså om originalet är en man som sjunger till en kvinna, och sen i covern är det en kvinna som sjunger - då brukar det ibland ske en skiftning i pronomet. Så att kvinnan sjunger till en man i covern. Har ni tänkt på det? Jag brukar ofta tänka på det när en man sjunger en cover, för att det så sällan skapas bögkontexter med hjälp av musik.
Skiftningen sker för att det inte ska skapas en samkönad kontext. Alltså att en kvinna sjunger till en kvinna, eller en man sjunger till en annan man. Detta för att i princip all musik, litteratur och media skapas i en heteronormativ kontext. Vilket innebär att all samkönad produktion avviker från normen och ofta blir känt för att just avvika.
Nästa gång ni lyssnar på en cover, tänk ifall personen som sjunger till en av ett annat kön eller av samma kön.