att passa ett barn

Nästa person som säger att det är en enkel sak att vara förälder/vårdnadshavare - fan, sätt er i skamvrån. Det är ju världens finaste men svåraste uppgift! Och hur kom någon ens på ordet "föräldraledig"? Är det något en verkligen inte är under den perioden så är det väl just ledig? 
- vi har passat mini-E i nästan ett helt dygn med övernattning. Mamma föreslog att nästa tillfälle sker 2025... 

Det var jag, mamma och E som tog hand om det lilla livet. Ungen är ju fin, snäll, otroligt duktig, pratar och fattar - men att börja dagen 4.30 efter några vakna tillfällen, det tar ju milt sagt på krafterna. Och om jag inte redan dyrkade min syster som gör detta 24/7 och kände mig ödmjuk inför alla vårdnadshavare jag känner - så har detta utvidgats rejält! Alla ensamstående, alla med flera småttingar samtidigt och de med varierande funkisuppsättningar - ni borde få diplom, parader och statyer byggda efter er! Detta gäller även alla magiska människor som arbetar på förskolor och sjukhus med kids. 

Fast även detta dygn var jobbigt, var det samtidigt det bästa på länge. Att möta den där ungens blick när hen försöker förklara något, vill berätta eller bara vill att jag ska titta. Eller när hen tar sats för att kramas, gastar på mormor om mer smörgås eller skrattet som uppstår när jag och E pussas. Då spelar det ingen roll att en sovit en kvart. 
kärlek
0 kommentarer