keep playing that love song

Pappas favoritkanal Vinyl har spelat i flera timmar, jag sjunger med högt till varannan låt medan jag samtidigt jobbar och diskuterar med donnan. Vi pratar om vår relation, framtiden, jobb, familjeliv och hur vuxna vi är. Eller kanske blivit sen vi träffade varandra. 

Och bland det bästa jag vet med henne är att vi kan prata om allt. Vi diskuterar stort som smått och hon är alltid redo att svara på alla mina frågeställningar och scenarier. Alltid villig att lyssna på mina teorier, funderingar och tankar. Och jag är alltid pepp på att lyssna på hennes tankar, frågor och tankesnurror. Jag har aldrig pratat så mycket i en relation - och jag har iofs aldrig varit lyckligare i en relation heller. 


Tidigare i dag städade hon fram sitt gamla diplom som jag signerade den 17 juni 2013, och några månader efter det var det vi. Och nu är vi här, två och ett halvt år senare. Hur sjukt är inte det? Ibland kan det ju faktiskt vara bra att skita där en äter. Eller ragga där en jobbar. Men det kan ju också bli krispigt. OBS: en vet ju inte innan om det blir bra eller krispigt. Men chansa :))) 
hbtqi kärlek
roadtrip
0 kommentarer