digerdöden
Jag har fått någon slags tjoller på stämbanden/luftrören. Vilket innebär att jag låter som att jag rökt tre paket cigg om dagen i trettio år varje gång jag skrattar. Och gör det lite svårt att andas.
Botemedel: vila, frukt, bra filmer, Vänner och nöjesläsning.
Så jävla trist att jag måste sjuka mig från jobb, kalas och häng med kollegor :((( Men hellre att jag är sjuk en helg än tre veckors blaha-sjuk.
Kan vi prata om jobbmoral? Jag insåg igår när jag blev hemskickad att det var första gången jag sjukade mig? Tidigare jobb har liksom accepterat/uppmuntrat att en bara biter ihop och kör på även fast en är sjuk. Hur stört är inte det? Vad sätter det för ribba hos folk? Min ribba har ju varit: jobba på. Sova kan en göra sen. Vara sjuk kan en vara sen. Vila kan en göra senare. Osv. Jag har ju alltid kört på. Men på Sthlm - där blir jag tillsagd att vila och får beröm för att jag äntligen lärt mig att lyssna på kroppen. Dom är världens bästa kollegor <333