STHLMS QUEENS - Simone
Jag har läst en härlig chiclit från pärm till pärm. Queen Denise Rudberg har släppt ännu en bok, del två i serien STHLM QUEENS som heter Simone. Den ges ut av Forum förlag. Jag har tidigare läst första delen som heter Disa. Bokserien handlar om Disa, Simone och Mercedes som varit vänner forever och lever livet runt Stureplan.
Förutom att jag är en sucker för chiclits, har alltid varit och kommer alltid att vara, så har denna serie någonting mer. Bok nummer ett om Disa tog upp hennes oförmåga att hålla koll på saker, hur impulsiv och slösaktig hon kunde vara samtidigt som hon var världens härligaste, gärna söp som att det inte fanns någon morgondag och alltid glömde bort saker. Samtidigt som hon inte kunde lämna in några uppgifter i tid och struntade i plugg var hon vass och intelligent. Lite senare kom det fram att hon hade ADHD. Det beskrevs på vettigt och fint sätt.
Även i denna bok om Simone är det ett tungt tema, nämligen mäns våld mot kvinnor. OBS: jag tycker inte att det är en spoiler då en förstod det temat redan i slutet av förra boken samt efter att ha läst baksidan...
Simone och Christopher är som gjorda för varandra. De möts på en fest och efter första natten är det dom mot världen. Christopher är omtänksam, hämtar efter fester, ringer ofta, messar så fort dom är ifrån varandra och väldigt överbeskyddande. På gränsen till lite för mycket? Fast det är ju ändå så gulligt när killar visar att dom har känslor, och svartsjuka kan ju nästan vara lite charmigt? Eller?
Det är så briljant beskrivet hur en förälskelse kan leda till att en annan människa kontrollerar varje steg en tar. Den där obligatoriska hämtningen efter en drink eller att bli körd till och från skolan kan ju verka charmigt, eller kontrollerande. Att få följa Simones tankar, känslor och hur mindphuckad hon blir är riktigt obehaligt. För en förstår hur lätt det kan vara och hur fort det kan gå. Med rätt känsloutbrott, konsten att ge dåligt samvete och samtidigt ha all kontroll kan en komma långt i nedbrytandet av en annan människa.
Men det blir också så jäkla fint när en förstår hur viktigt det alltid är att en har någon att prata med. Att en kan vända sig till en vän eller familjemedlem och säga när allt inte är hundra. Det är så mycket fin vänskap och kärlek mellan dessa karaktärer. Jag hörde mig själv snyfta högt flera gånger <333 Simone får fyra av fem palmer.
Tack Denise Rudberg för att du kan konsten att skriva en bok som många tenderar att se så lätt på, men med tyngd och viktiga ämnen <3
