Lullaby
Jag föll direkt för omslaget direkt, förmodligen för att jag inte skulle banga på en likadan blus som huvudrollsinnehavaren har genom hela boken. Lullaby är skriven av Leïla Slimani och ges ut av Faber & Faber. Såg precis att det är Natur & Kultur som ger ut den på svenska och då heter den Vaggvisa såklart.
Som ni ser på omslaget så fattar en direkt att det är ett barn som dör, och redan efter första scenen förstår en att två barn mördas. Av sin barnflicka. Allt det här står på baksidan så det är ingen direkt spoiler. Det kan ju lätt bli lite märkligt när en bok börjar med ett mord eller att någon dör, men jag gillar ju upplägget att resten av boken förklarar och bygger upp till varför någon dör eller blir mördad. Men i den här boken kändes det bara jäkligt hemskt från början till slut. Det känns helt absurt att försöka gissa sig fram eller försöka förstå varför någon skulle vilja döda ett barn. Inte för att det blir rimligare när det är en vuxen, men ni fattar mina tankegångar. Det finns ju inget i hela världen som skulle kunna förklara eller försvara varför någon skulle få för sig att mörda barn.
Och det var med den klumpen i magen jag läste resten av boken. Jag fattar inte hur den kan klassas som deckare, för det är ju ingen deckargåta som ska lösas eller en bov som ska fångas. Det är en sorglig och gripande historia från början till slut.
Barnflickan heter Louise, hon är en ensam kvinna som har en död man och en dotter som hon inte har någon kontakt med. Det Louise har är sin familj där hon arbetar. Och hon ser snabbt till att bli familjens sista pusselbit med allt vad det innebär. Hon tar hand om barnen, hittar på egna sagor, tröttnar aldrig på att leka, städar hela hemmet kliniskt, lagar fantastiska middagar åt familjen och deras vänner, lagar kläder och tusen andra saker. Hon blir allt som familjen velat ha. Tiden flyter på och fler och fler konflikter bubblar upp mellan Louise och föräldrarna. Tills en dag då Louise inser att det behövs en till bebis, för vad händer den dagen då familjen inte längre behöver henne?
Jag funderade ganska mycket på föräldrarledighet här i Sverige och resten av Europa när jag läste den här boken. Och jag fattade det som att det inte finns någon direkt motsvarighet till förskola i Frankrike? Utan att antingen är en hemma med sitt barn, har nanny eller så kanske det finns förskolor men att dom är svindyra? För det har en ju hört om, att en förskole-plats är lika dyr/dyrare än vad en kvinna tjänar = familjen går back på att ha sitt barn på föris = mamman blir hemma med sitt barn tills den börjar skolan = kvinnofälla. Men jag har inte så bra koll, någon som vet hur det fungerar?
Hur som helst, jag har läst ut boken och jag vet inte om jag ville att det skulle vara kortare eller längre. Kortare = kanske fått mindre ångest, längre= fått lära känna karaktärerna mer? Jag vet inte. Men jag tänker på den här boken och får en klump i magen. Fan, hur mycket ska en bok få röra upp känslor hos en? Jag vet inte, men jag lovar att det kommer att bli en film/mini-serie av den inom kort. Lullaby får fyra av fem palmer.
