Vecka 20
Det känns helt sjukt att jag ens ska skriva en sådan här text, att vi väntar en till bebis!! <3 Vi är redan i vecka 20 och det är helt otroligt. Dom första veckorna fram till gravtest och därefter all väntan till ultraljud och sen v 12 tog evigheter. Därefter har det bara snurrat på och nu är vi snart halvvägs. Nu när jag också är inne i spökveckor light, går det fortare!
Bebisen: Hon är 24 cm lång och väger 350 g och börjar mer och mer se ut som en bebis m proportionerliga armar och ben. Och nu kan hon göra medvetna rörelser, vilket jag känt ett tag. Inte hela tiden, men någon gång per dag kan jag känna lite fladder och små rörelser <3 jag har moderkakan fram, så vi får se hur mycket Emelie och Harry kommer kunna känna. :’)))))
Mående/psyke: jag tänker på detta ofta, att jag mår så mycket bättre psykiskt denna omgång. Att bära på ett barn som man inte vet om man kommer få behålla kan driva vem som helst till vansinne, vilket vi blev sist. Nu m lillasyster är det helt annorlunda. Allt ser bra ut och hon mår toppen, så det har varit en omställning att bara vara glad och pirrig <3
Cravings: kinabuffé? Indiskt? Riktigt stark tacos? I början var jag sugen på sött, äckligt gelégodis. Men det har tack och lov gått över. Annars har det varit citronyoghurt som varit prio. Utöver dom sakerna har det mer varit saker jag inte vill äta, vilket är en lång lista!
Sömn: jag somnar senast 22.00 och kan gärna sova middag varje dag. Jag har järnbrist sen kuben och äter järntabletter varje dag, så jag är ingen zombie längre! Och jag vet att det kommer gå i vågor, så jag lyssnar på min kropp och vilar när det behövs.
Kropp: det är helt otroligt men jag mår så mycket bättre i kroppen denna gång! Jag har känt av foglossningen på vissa ställen, men inte mer än så. Men jag tänker så mycket förebyggande redan. Går inte i trappor uppåt, har bra skor, använder glidmatta, tänker på hur jag reser mig upp/lägger mig ner osv. Jag simmar 2-3 gånger i veckan och promenerar varje dag. Ska testa på styrketräning nu när min blödning bakom livmodern är borta.
- juste två symtom jag fortfarande har den start: illamående och kräks någon gång då och då. + svinont i brösten och framförallt bröstvårtorna. Skriker rakt ut när Harry klättrar över mig :(((((
Övrigt: vi är så himla tacksamma att vi är här igen. Att jag är gravid och att vår familj ska få en lillasyster. Det känns på gränsen till ett mirakel. <3
