Förlåten
Förlåten handlar om systrarna Ellen och Maria. Och som alltid när två systrar ska porträtteras så ska de vara fenomenalt olika men det ska alltid vara någon slags händelse som tvingar dessa två systrar att samarbeta och mötas. I denna bok är det storasyster Ellen som är den ordentliga, som har ett avancerat jobb som kräver mycket resor och som gör henne till höginkomsttagare, som inte har någon partner eller barn och som rent allmänt är en ganska stel och kontrollerad person. Hon går regelbundet i terapi men ställer absolut inte upp på några rollspel eller vill egentligen inte öppna upp sig för någon. Lillasyster Maria är ensamstående mamma till ett barn, jobbar på äldreboende, lägger mycket tid att förakta sin kropp och låtsasbanta.
- Helt ärligt så var båda karaktärerna så jävla stereotypa och tråkiga att jag himlade mig igenom boken. Varför ska det alltid vara en kvinna som hatar sin kropp? Varför ska en kvinna alltid undvika familjeliv och gå helt upp i sitt jobb? Varför kan en karaktär aldrig vara lite mittimellan, typ realistisk. Det var så länge sen jag läste om en rimlig karaktär.
Det som står på baksidan är att deras pappa dör och att de nu tvingas umgås dygnet runt i flera veckor för att rensa ut ett gemensamt sommarhus som pappan lämnat efter sig. Och att det är den stora händelsen som sker i deras liv. Men förutom det så kommer det fram en annan historia som berättas ur bådas perspektiv, nämligen att deras gemensamma storebror Jakob tagit livet av sig för många år sedan. Delar av deras barndom kommer fram via Ellen och Marias olika minnen.
Och jag blir inte klok på det. På karaktärerna, deras bråk, varför dom är så jävla jobbiga mot varandra eller varför jag ens läste klart boken. Och VARNING FÖR EVENTUELL SPOILER: Jag vet inte varför jag fick tankarna eller varför jag ens läste in det, men jag fick för mig att Ellen hade ett förhållande med sin halvbror som sedan tog livet av sig. Och vid en scen minns Ellen tillbaka att Jakob hade en len mage och att hon minns hur den smakade… Så då blev jag ännu mer övertygad om att dom haft ihop det? Eller inte fan vet jag. Jag kände mig helt ärligt ganska korkad när jag läste boken för jag fattade inte varför dom var så jävla jobbiga och elaka mot varandra. Och inte fan blev dom sams heller. Eller vad vet jag? Som sagt, jag fattade inte boken.
Förlåten får två svaga palmer. Främst för omslaget och för att några meningar här och där var bra.
Ps. om du läser boken och har en helt annan uppfattning – maila mig gärna på [email protected]
